Resten får du ta reda på själv

Resten får du ta reda på själv
Skriven av Lauren Oliver

Samantha är en av de där populära tjejerna på skolan. Alla vill vara som henne. Hon lever ett drömliv av fester, kompisar och snyggaste killen på skolan.
     Fredagen den tolfte februari dör Samantha i en bilolycka. När hon vaknar igen så är det morgon igen. Morgonen den tolfte februari. Morgonen den dagen hon dog.

Samantha dog i en bilolycka den tolfte februari, och nu lever hon den dagen om och om igen.

Den här boken var riktigt intressant. En perfekt bok att läsa nu när jag försöker komma ut ur min lässvacka. Jag kan börja med konceptet. Vem tycker inte det låter spännande med en bok dör huvudpersonen lever sin dödsdag om och om igen? Det låter ju hur spännande som helst. Det är det också. Det är spännande, irriterande, frustrerande, hjärtskärande och riktigt, riktigt bra. Varje "nygammal" dag så händer det något nytt. Det tar helt olika vändningar, vilket är ett perfekt bevis på hur små detaljer kan göra så stora förändringar. Ofta händer det i tv-serien Doctor Who ( världens bästa), och jag tycker det var jättekul att få läsa om det här också!

Huvudpersonen Samantha, eller Sam, irriterade jag mig otroligt mycket på i början. Som läsare har jag ju en överblick över vad som händer i boken, och jag blev så frustrerad på henne och hennes dumma val. Men det var en bra irritation. Det var meningen att jag skulle bli irriterad. Författaren ville att jag skulle bli irriterad, så att jag sedan kunde lägga märket till personutvecklingen. Hur Sam lärde sig av sina misstag. Det var verkligen en av bokens stora styrkor - hur Samantha utvecklas efter varje dag.

En annan person jag gillar väldigt mycket är Kent. Hur kan författare göra alla killar så gulliga och fina? Eller ja, nästan alla. Ungefär en per bok. Sedan finns det oftast en dum också. I den här boken var det Rob. Jag känner igen det där "är ihop med en kille som inte uppskattar henne, men en kille som hon tidigare uppfattat som en nolla visar sig vara världens snyggaste och snällaste OCH uppsakattar henne". Jag har läst det förut, men det gör inget.
     En annan karaktär jag tycker om är Lindsay. Hon känns verkligen som någon jag skulle kunna träffa i verkligheten. Någon som verkar så cool och perfekt hela tiden, men som döljer mer än vad man tror.

Det enda jag inte gillar med boken är Juliet Sykes. Hon kändes inte helt genomtänkt, och jag vet inte riktigt vad som var grejen med henne. Det kändes som att hon bara var där för att knyta ihop saker och ting. Jag hade velat att den tråden hade utvecklats mer.

Men en riktigt bra bok som fick in mig på lässpåret igen. Jag har även hört att författaren har skrivit en framtidsdystopi. Den ska jag läsa!

Titel: Resten får du ta reda på själv
Originaltitel: Before I fall
Författare: Lauren Oliver
Översättare: Jessica Hallén
Förlag: Bonnier Carlsen
Utgivningsår: 2012
Sidor: 480

En väldigt kul grej

Jag läste hos Bokugglan om en grej som heter Jag är boken. Det går ut på att man fyller i ett formulär med 20 saker som man är, ex. "Jag är godisgalen". Det kan vara vad som helst. Sedan skickar man in det, och lite senare så får man ett mejl med ett fint "lyckobrev" och tre boktips.

Jag testade det här och tycker det var superkul! Här nedan har ni mitt formulär, och brevet jag fick tillbaka:


Nea
Jag är galen i böcker
Jag är beroende av tv‐serier
Jag är glad
Jag är nördig
Jag är ett galet stort fan av Doctor Who
Jag är även ett stort fan av Glee
Jag är Harry Potter‐älskare
Jag är även en sån där person som älskar böcker som utspelar sig i
framtiden
Jag är galen i godis
Jag är verkligen inte ett fan av Sverigedemokraterna
Jag är feminist
Jag är beroende av min telefon
Jag är en sån där person som älskar bra musik
Jag är glad
Jag är trött
Jag är nyfiken på vad jag kommer få för boktips
Jag är sjukt sugen på att börja gymnasiet
Jag är sen till träningen
Jag är oftast sen till träningen
Jag är ateist
Ålder: 15

Blir du också sugen på att testa det här (vilket jag tror du är) så är det bara att klicka in på HÄR, sedan klicka på rubriken "Läsa" i bilden, och sedan välja "Jag är boken" i sidmenyn och efter det klicka på "Jag är boken - formulär". Sedan är det bara att köra!

Tiden ...

På senaste tiden har jag blivit otroligt fascinerad av tid. Det började med Doctor Who, där huvudpersonen reser i tiden. Sedan har jag gått omkring och funderat på den väldigt mycket. Jag såg filmen In Time, där människorna använde tiden som pengar. Vi fick temat Dåtid, Nutid, Framtid på nationella proven i svenska. Jag började tänka tillbaka till boken Momo eller kampen om tiden av Michael Ende och jag funderade kring tidvändaren i Harry Potter.

Tiden är så otroligt fascinerande. Egentligen är den ju ingenting, för om inte människan börjat tänka kring den och namnsatt dem så kanske vi aldrig skulle tänkt på den. Hade klockan aldrig uppfunnits hade vi nog aldrig reflekterat kring den lika mycket. Men nu är tiden en stor del av samhället. Vi skulle inte fungera utan den. Därför tycker jag det är så intressant när de i filmer, böcker och tv-serier börjar rucka på tiden. Trots att det i verkligheten är helt omöjligt och otänkbart.

Ni som läst min blogg ett tag har säkert märkt att min favoritgenre inom böcker är "dystopiska framtidsskildringar" (eller vad man nu ska kalla dem). Det är så fascinerande att se hur författarna spekulerar i hur framtiden kommer se ut. Eller när jag läser en sådan bok, och de pratar om tiden vi lever i, 2000-talet. Jag tycker det är så häftigt.

Jag älskar även tidsresor. När någon kan ha känd en person i hela sitt liv, men reser tillbaka i tiden inser att personen inte känner en än. Jag älskar hur jag måste tänka och vara uppmärksam hela tiden för att hänga med.

Så nu har jag börjat fundera på olika böcker där tiden har stor betydelse. Momo eller kampen om tiden är en av mina gamla favoriter. Tidsresenärens Hustru är också en helt fantastisk bok. Jag har för mig att det finns lite intressanta saker som handlar om tid i Jellicoe Road. Hur dåtid knyts ihop så fint med nutid. Eller så inbillar jag mig om det kanske, bara för att den är så bra.


       Sedan kommer jag inte på några fler. Men jag skulle verkligen vilja läsa några, så om någon har något tips så får ni jättegärna kommentera här under!

Önskeprickar

Den här boken vann jag i en tävling hos Elin, och jag vill verkligen tacka, för den är så fin!


Önskeprickar
Skriven och illustrerad av Elin Fahlstedt (titta in på hennes coola blogg här)

Det här är alltså en sorts bilderbok, eller kanske en grafisk roman. Jag vet inte riktigt vad jag ska kalla den, men den känns som en bilderbok. Dock med ett ganska så dystert tema, och jag kan inte riktigt komma underfund med målgruppen.
       Den handlar om en flicka som bor i en stad. En stad full av fabriker och tjock rök. En stad där äpplen är otroligt lyxiga och dyra, och en stad där stjärnor mot en natthimmel bara är en gammal legend. Men så på en väldigt speciell dag så hittar hon en lapp under sin kudde ...

Jag älskar dystopier. Det måste vara den bästa genren någonsin. Jag har läst väldigt många också, men ingen som den här. En bilderbok, där både text och bilder spelar precis lika stor roll. Där samhället visas i bilder istället för ord. Jag gillar det!

Själva staden huvudpersonen lever i kändes som en väldigt dyster sådan, och jag blev fascinerad av varenda liten detalj om hur världen såg ut. Hur samhället hade utvecklats, och vad som hände i det. Handlingen måste jag erkänna att jag inte brydde mig så mycket om. Det var bilderna och hur de levde i staden.

Bilderna var otroligt fina! Särskilt framsidan gillar jag, med den där fabriken med nästan hudliknande väggar. Det var också häftigt hur en del bilder var helt vanliga och tydliga, medan jag på andra inte riktigt förstod vad som riktigt hände.
     Språket var väldigt enkelt, och det kändes riktat till barn. Samtidigt var det många ämnen i boken som jag märkte var ganska så svåra, som t.ex. flickans galna mamma som jag bara fick en liten skymt av. Så jag skulle kunna säga att det är en ganska så vuxen barnbok. Samtidigt tycker jag att allt var förklarat på ett enkelt och bra sätt, så barn skulle nog förstå. På Bokus står det åldern 6-9, så jag antar att det är så det är. Även om jag tycker att alla från den åldern och uppåt skulle kunna läsa och gilla den.

En riktigt fin och bra bok i ett annorlunda och roligt format. Nu är mitt enda bekymmer att jag inte vet vart jag ska ställa boken. Den får inte plats i hyllan, och jag vill att den ska synas eftersom framsidan är så cool. Jobbigt.


Titel: Önskeprickar
Författare: Elin Fahlstedt
Förlag: Opal
Utgivningsår: 2011

Jag vet inte riktigt vad det här är

Följ min blogg med Bloglovin

Bloglovin' säger åt mig att jag måste göra det här inlägget för att kunna lägga till min blogg där. Därför så gör jag som de säger.

För att göra det lite roligare så kan jag slänga in mitt absoluta favoritskämt.

Två män sitter i en bastu. Den ena säger "det är varmt här inne". Då svarar den andra "japp".

Underbart men virrigt

Den 15 januari ska de preliminära gymnasieansökningarna in, och idag var jag på mitt fösta öppna hus på ett gymnasium. Södra Latin heter det, och jag är kär! Den känns som utdragen ur en bok, men nötta stentrappor, en underbar aula och världens vackraste fasad. Jag vill så himla gärna kunna säga att "det är min skola, jag går på Södra Latin". Det enda problemet är linjerna. Den jag siktar in mig på där är Samhällsvetenskap med inriktning samhälle, men den linje jag är mest sugen på är Humanistiska med inriktning kultur. Den inriktningen har de på Norra Real, mitt andra alternativ som jag ska titta på nästa vecka.

Mitt stora problem är egentligen att jag knappt hittar några skillnader i programmen. Men hjälp av individuella valet så kan jag göra dem ungefär likadana, men undantaget att på Hum- kultur så kan man plugga litteraturhistoria. Gissa om jag vill! På Södra Latin finns inte den kursen, men däremot har de en som heter Litteratur. Men det verkar vara lite virrigt om den linjen faktiskt kommer finnas med, och om jag kommer kunna välja den. Ingen verkade kunna svara på det.

Biblioteket på Södra Latin var helt okej. Jag hann inte titta så noga, men det verkar bra. Norra Real ligger dock väldigt nära Stadsbiblioteket, vilket är helt awesome!

Allt är bara helt virrigt, men jag hoppas att allt kommer falla på plats när jag tittat på Norra Real. Men jag är helt säker på att det skulle bli hur bra som helst på båda skolorna. Jag längtar så himla mycket! Ska bli så kul att få hålla till någon annanstans än på den kulle jag gått på dagis och skola på sedan jag var ett.

Systrar i Jeans

Systrar i Jeans: Första sommaren
Skriven av Ann Brashares

Fyra bästa vänner systrar ska för första gången spendera sommaren utan varandra. Lena ska till Grekland och bo hos sin farmor och farfar. Carmen ska bo hos sin pappa. Tibby ska jobba, och Bridget ska på fotbollsläger. Hur ska de klara sig utan varandra hela sommaren?
      Lösningen uppenbarar sig i några byxor. Några helt vanliga jeans. Men de här jeansen är magiska, för på något ofattbart sätt så sitter de här jeansen helt perfekt på alla fyra tjejerna. De bestämmer sig för att dela på jeansen. Att skicka runt dem till varandra under sommaren, och när de sedan träffas igen ska de skriva upp vad de gjort under sommaren på byxorna. Men det visar sig hända ganska så mycket saker under sommaren, och allting blir svårt för tjejerna när de inte har varandra att vända sig till.

Jag är den här boken evigt tacksam. Det var den som hjälpte mig upp ur lässvackan jag fick under lovet. Jag har läst hela serien för några år sedan, och den var perfekt att läsa om nu. Det är en sån där härlig, mysig och lättläst bok som jag sitter och ler åt när jag läser. Lagom jobbiga problem, härliga sommarmiljöer och roliga karaktärer. Kanske inte en bok som säger så mycket, och ingen bok man tänker tillbaka till och reflekterar kring. Inte en bok som jag har hur mycket som helst att kommentera kring. Bara en riktigt mysig bok som verkligen hjälpte mig i min vinterdepp.
     

Titel: Systrar i Jeans
Originaltitel: The Sisterhood of Traveling Pants
Författare: Ann Brashares
Översättare: Caroline Zielfelt
Förlag: Bonnier Carlsen
Utgivningsår: 2003
Sidor: 377

Fan-chat med författaren till The Tribe: A New World

Jag tänkte bara berätta att ikväll (lördag) klockan 10 (hoppas jag fick tidszonerna rätt nu) kan ställa frågor till författaren till boken The Tribe: A New World på The Tribes sida på Facebook. Du har även möjlighet att ställa frågor till skaparen av själva tv-serien, Ray Thompson. Jag har varit med på tidigare chatter med några olika skådisar från serien, och de brukar bli riktigt roliga. Så om ni gillar boken, gillar Tribe eller funderar på att läsa boken eller kolla på serien så är det ett tips!

Hehe

På ödets vingar

Den här boken läste jag ut när jag var i Egypten på höstlovet. Då skrev jag också en recension på den i det block jag hade med mig. Men sedan när jag kom hem så har det aldrig blivit att jag skrivit rent den på datorn och publicerat den. Men idag hade jag inget att skriv om, så då tänkte jag att jag skulle ta tag i den här recensionen. Verkligen på tiden!

På ödets vingar
Skriven av JuliaSandström

För många år sedan stängdes världens ondska in i ett stort berg, och för att de aldrig mer skulle kunna ta sig ut gjordes fyra nycklar att låsa porten i berget med. Fyra betydelsefulla krigare valdes ut att bli nyckelväktare, och deras uppdrag var att vakta sin tilldelade nyckel till varje pris.
     Men nu är någon ute efter nycklarna och fast besluten om att öppna porten och släppa ut världens ondska. Karíten Shanzoc och två andra karíter skickas ut för att hitta nyckelväktarna och varna dem. Men i sökandet blir de attackerade, och Shanzoc faller medvetslös ner i havet.
     När han blir räddad av en morfar och två barnbarn är han fast besluten att fullfölja sitt uppdrag och fortsätta sökandet efter nyckelväktarna, men det visar sig att morfadern vet mer än vad han ser ut att göra.

En bra bok. Kanske till och med mer än bra. Bitvis riktigt spännande. Karaktärerna var riktigt roliga. Jag gillar särskilt Liva. Själva världen gillar jag också. Trots att den var fiktiv så kunde jag se små likheter med vår egen värld här och var. Jag gillar också Karíterna. De var coola och lite annorlunda.

Det som gör mig tveksam är att de första 200 sidorna kändes som en enda lång inledning. En enda lång presentation av den där världen och karaktärerna. En introduktion til vad boken skulle handla om. Så när den väl kom igång var den slut. Jag vet att det finns tre böcker till i serien, och förhoppningsvis så drar handlingen igång lite snabbare då. Så jag får ta och läsa nästa bok helt enkelt, för det var ändå en bra bok det här, och det ska bli kul att få se vad som händer.

I can see the light!

Jag vet. Jag har bloggat uselt. Eller rättare sagt har jag inte bloggat alls. På en hel vecka! Inte kan jag skylla på att jag har mycket att göra heller, för det har jag inte. Jag har bara haft en lässvacka. Det var hemskt!

Alla i bokbloggarsfären vet nog vad en lässvacka är - en tid då man helt enkelt inte känner för att läsa. En mardröm, jag vet! Jag har aldrig riktigt varit med om en lässvacka förut. Någon enstaka vecka har det hänt. Och jag läste bara ut tre böcker i augusti 2010. Men den här var värst hittills. Jag skyller på jullovet. Det enda jag gjorde var att ligga och slöa framför Doctor Who hela dagarna. Ingen läsning alls. Det gick bara inte. Jag tvingade mig själv att läsa lite ibland, men det blev aldrig riktigt intressant.

Så höll det på ända tills slutet av förra veckan. Då började jag sakna läsningen riktigt mycket, eftersom det är den som får mig att slappna av mitt i allt skolarbete och alla träningar. Så jag bestämde mig för att läsa om en lättläst favoritbok - Systrar i jeans av Ann Brashares. Nu har jag snart läst ut den, och oj vad skönt det känns! Mitt liv är inte helt komplett utan läsning.

Så nu ska jag förhoppningsvis börja plöja böcker igen. Har ju en hel hög med underbara titlar i min hylla med olästa böcker som jag bara längtar efter att dyka in i.

Så om ni någonsin hamnar i en lässvacka så har jag ett tips till er: Läs om en gammal favoritbok. Gärna lättläst. Typ Harry Potter eller något liknande. Något som ni vet att ni verkligen njuter av att läsa. Förhoppningsvis så hjälper det!

Här hittar ni mig

Jag läste ett inlägg av Lucy på hennes blogg Bokrygg där hon berättar om vilka hemsidor hon är medlem på. Jag tyckte det var väldigt smart och tänkte att jag också borde göra ett. Ni ska dock veta att jag är mer personlig på dessa sidor. Då är jag inte "Boknea" utan Nea. Inte att jag inte är personlig här, utan det är snarare bara så att mitt huvudämne inte är böcker på de andra sidorna. För att komma till hemsidornas startsida så klicka på bilderna. För att komma till min sida så klicka på mitt användarnamn som står precis under. Adda mig supergärna!

Bokneas

Twitter är nog den hemsida jag är mest aktiv på. Jag är sjukligt beroende av Twitter och tweetar nog alldeles för ofta för mitt eget bästa. Men en så otroligt bra hemsida är det. Bli medlem!

EchoAccio48 (kan ej länka hit)

En hemsida som jag älskade när jag först blev medlem, men sedan tröttnat på. Nu har dock trollkarlsduellerna äntligen kommit igen så jag ska försöka att börja logga in. Någon gång. Typ.

notoneofthosepeople.tumblr.com

Jag blev medlem här för inte alls länge sedan, och jag är redan helt beroende. Som en blandning mellan Bilddagboken, Twitter och bloggar, och skräddarsy efter dina intressen *host*Doctor Who*host*. Min första tanke när jag började förstå vad det gick ut på var "Hur har jag missat all denna awesomeness?!".

PerhapsYellow

Jag har varit medlem här ett tag, men aldrig gjort något, hehe. Det var nu när jag skrev det här inlägget som jag bestämde mig för att komma igång med Goodreads. Det verkar ju så kul! 

perhapsyellow

Nea♥YouTube. Vad skulle jag göra utan denna underbara sida? Väldigt mycket Doctor Who förekommer dock på min kanal där just nu. Alltså favoritmarkeringar och sådant. Att ladda upp en video har jag inte försökt mig på än. Någon gång ska jag!

Det här är de sidor som jag är inne mest på. Sedan kan du alltid mejla mig på nea_f@hotmail.com om du vill något. Jag funderar också på att starta en facebook-sida till bloggen, men det är ett väldigt kanske. Sedan har jag ett privat konto på facebook, men eftersom det är efternamn involverade där så vill jag inte skriva ut det. Är dock kompis med några andra bokbloggare där som jag träffat i verkligheten, så om du har sett mig där så får du gärna adda mig om du vill. 

Rädda Palatset!

Minns ni det där inlägget jag skrev om gruppen BOKarna på Palatset? Hur underbart roligt det var och vilket awesome ställe Palatset är? Tyvärr verkar det inte vara så många som insett hur kul det är, för det går inte alls lika bra som det var planerat, och Palatset är nu nedläggningshotat. Vilket suger.

För er som inte vet var Palatset är så kan jag berätta. Palatset är ett sorts hus för barn och ungdomar som ligger på Riddarholmen. Byggnaden är hur cool som helst. Det känns verkligen som Hogwarts där inne.

Det finns hur mycket saker som helst att göra där inne. Du kan titta på 3D-bio i en biosal med tvåsitsstolar. Du kan bli proffssminkad och sedan gå direkt till ett rum proppfullt med supercoola kläder och kostymer. Du kan även bli fotograferad eller spela in en helt egen film. Extra coolt om du är sminkad och utklädd. Det bästa med filmen tycker jag är att det finns en green-screen, som gör att man kan stoppa in det man filmat i vilken bakgrund som helst. Det finns även en bil, så det ser ut som att du åker bil i filmen. Sedan finns det ett bibliotek och en skrivarverkstad. Ett rum där du kan spela musik på coola instrument, en pysselverkstad där du kan skapa saker av helt random prylar. Det finns många andra rum, men jag orkar inte räkna upp alla.
     Varje dag har också ett speciellt schema, så ofta kommer det dit författare och pratar, eller så är det någon konsert på scenen.

Eller hur låter det hur bra som helst? Inträdet för en hel dag är 120 kronor, vilket är ungefär lika mycket som ett biobesök. Tänk då att du faktiskt kan kolla på bio i själva Palatset, samt göra massor av andra grejor.

Nu håller alltså all denna awesomeness på att läggas ner. Det måste vi förhindra till varje pris! Vill du hjälpa till så får du jättegärna skriva på namninsamlingen. Ett besök också kanske?

Jag håller tummarna så hårt jag kan för att Palatset ska fortsätta vara ett Palats!

The Death Cure

The Death Cure
Skriven av James Dashner
Sista delen i en trilogi. Läst min recension på första boken här, och andra här.

Spoilervarning för dig som inte läst de tidigare böckerna. Även för dig som inte läst alla böckerna i Hungerspelen-trilogin.


Ända sedan Thomas och the Gladers flydde från the Scorch har han suttit helt isolerad i ett rum. Han vet inte vad som hänt med de andra, och det finns ingen att fråga. Men så öppnas dörren en dag, och WICKED avslöjar att botemedlet mot the Flare nästan är färdigställt. Alla Gladers erbjuds erbjudandet att få sina minnen tillbaka, något som tog ifrån dem när de kom till the Maze. Men Thomas känner på sig att något är fel, och det gör även Newt och Minho. De avböjer erbjudandet, något som WICKED inte räknat med.
     Thomas fortsätter kämpa för sin frihet. Men kan han verkligen lita på sig själv? Efter allt WICKED har gjort med hans hjärna? Är han mer än en bricka i spelet?

Det här är en av mina absoluta favoritserier. Jag läser första boken och var helt mållös. Jag läsere andra och förstod inte hur någon kunde skriva något så olidligt spännande. Jag läser den här boken, och blir besviken. Jag saknar samma spänning. Jag saknar den här stämningen av att aldrig riktigt veta vad som är en lögn. Jag saknade de saker som utmärkte sig så mycket i de andra böckerna.
     I de två andra böckerna har allting de gör kontrollerats av WICKED. Allting de gör är planerat. Varenda steg de tar. I den här boken har de mer frihet och valmöjligheter. Med det försvann allt det jag älskat i de tidigare böckerna. Karaktärerna blev mer allvarliga, och kändes inte lika härliga som innan. Spänningen försvann, och allting kändes bara fel.

Vi kan jämföra det med Hungerspelen, för jag får precis samma känsla i båda böckerna. I de två första kastas de in i något, och tvingas kämpa för att överleva. Ändå är inget frivilligt, de är tvingade att göra saker de inte vill. Sedan kommer den tredje boken, och där så är deras beslut plötsligt mycket viktigare. Nu kämpar de inte längre för att överleva, utan för att vinna kampen mot dem som gjort det mot dem.
     I båda dessa fantastiska bokserier blev den tredje och sista boken en besvikelse. Visst är båda bra, men det som man älskat med de tidigare böckerna är inte där längre.

Jag tycker om The Death Cure. Det gör jag. Men inte mer. Det blev inte någon sträckläsning där jag sitter med andan i halsen och får tvinga mig själv att inte bläddra framåt för att se vad som händer. Har fick jag snarare övertala mig själv att plocka upp boken.  En anledning det det kan i och för sig vara att jag hela tiden kollade på Doctor Who.

Så, det blev en besvikelse. Handlingen fångade mig inte och ingenting var detsamma. Ändå är jag väldigt glad att jag läste den. Jag fick äntligen veta hur det slutade. Men precis som i Hungerspelen så är det de två första böckerna som fångar mig.


Titel: The Death Cure
Författare: James Dashner
Förlag: Delacorte Press
Utgivningsår: 2011
Sidor: 324
Språk: Engelska

2011

I alla fall så tänkte jag summera 2011 lite. Bara för att liksom.

2011 var det året som jag upptäckte Starkid Productions. Jag blev helt beroende av A Very Potter Musical, A Very Potter Sequel, Starship och Me and my Dick. Jag skrev ett inlägg om det HÄR. Jag upptäckte också Doctor Who nu i december, och å vad glad jag är över det.

2011 blev ett väldigt upptaget år, men ganska så mycket stress och inte så mycket tid för läsning. Men jag var med om ganska många bokrelaterade upplevelser, som min prao i en bokhandel. Jag träffade Amelie, Frida och Anna inne i Stockholm, vilket resulterade i mycket boksnack. Amelie och Frida har jag även träffat två gånger till, där vi en gång gjorde en bokvideo. Sedan var jag på en bokbloggsträff med massor av bokbloggare och några författare. Jag blev medlem i BOKarna, och fick gå på release-festen till Cornelia Funkes nya bok. En skrivarkurs med Johanna Lindbäck har även hunnits med, och en språkresa till Isle of Wight, då jag inte läste något alls på tre veckor.

Under hela 2011 läste jag precis 70 böcker. Förra året läste jag 93. Jag antar att det är för att jag har haft mycket mindre tid i år. Men jag misstänker också att datorn och vissa tv-serier har något med det att göra.

Mina mål för 2011 var att:
* Läsa mer på engelska (gick väldigt bra)
* Sluta sitta så mycket framför datorn så att jag kan ägna mer tid åt läsandet (ehh, vi tar nästa punkt)
* Läsa lite fler böcker av Jane Austen, och andra klassiker för den delen (har läst några klassiker, men inte mer Jane Austen)
* Bli bättre på att skriva recensioner och reflektera mer över det jag läser (där utvecklas jag hela tiden)
* Läsa mer böcker ur bokhyllan (med tanke på att min "oläst-hylla" är för liten för mina olästa böcker så antar jag att det blev ett stort fail)
* Inte köpa lika många böcker (trodde jag ens att jag skulle klara det?)
* Fortsätta blogga och hålla läslusten uppe (done!)


I år tänker jag inte ha några mål, förutom att kanske sluta läsa böcker jag egentligen inte vill läsa, utan läsa vad jag har lust med. Jag känner att jag bara glömmer bort målen jag skriver, så det är ingen idé. 


Mina favoritböcker som lästes 2011 ser ni här (räknar ej omläsningar):

Sedan vill jag bara nämna en till bok. En bok som inte platsar bland favoriterna, men som fortfarande fastnade hos mig. Den fick mig verkligen att tänka till ordentligt. Ganska så svårläst och inte så snabbt tempo, men ändå väldigt bra, och otroligt fascinerande. En sån där bok som man i en del situationer kan relatera till och hitta massor av likheter. 








2011 var ett år som upptogs av mycket annat än läsning, men jag upplevde också många fantastiska läsupplevelser och hittade många nya favoriter. Nu hoppas jag på ett 2012 fullt av böcker. 

Kvartalsrapport 4

GOTT NYTT ÅR KÄRA BLOGGLÄSARE!

Jag vet att jag är lite sen med att säga det, och det är lite pinsamt att erkänna vad det var som gjorde att jag inte har gjort ett inlägg tidigare, men ni som följer mig på Twitter kan nog gissa. Jag har varit fullt upptagen med Doctor Who. No-lifer, jag vet. Men nu har jag sett klart alla säsongen med underbara David Tennant som den tionde doktorn, och i och med det så har mitt beroende lagt sig. Nu kan jag börja leva igen.

Så här har vi den sista kvartalsrapporten för 2011:

Oktober:
Söta pojkar är bara på låtsas - Moa Eriksson Sandberg
Sverige 2017 - John Lapidus
Jellicoe Road - Melina Marchetta (omläsning)
Röd Skymning - Fredrik Lindblom
Niceville - Kathryn Stocket

November:
Enclave - Ann Aguirre
På ödets vingar - Julia Sandström
K55: Lögnernas Valv - Erika Oscarius
Lögner - Michael Grant
Pojkarna - Jessica Schiefauer
The Tribe: A new world - A.J Penn

December:
Var är Alaska? - John Green (omläsning) (länken är till en gästrecension)
Midvintermörker - Lars Wilderäng
Robin med huvan - Johanna Nilsson (omläsning)
Will Grayson, Will Grayson - John Green, David Levithan
Dash och Lilys utmaningsbok - Rachel Cohn, David Levithan

16 böcker. 6 mindre än förra kvartalet. 3 omläsningar. 4 engelska. 3 "vuxenböcker". Dessa 5 sorterade som favoriter:

Det var ingen bok som var riktigt dålig. Men jag tyckte inte om Midvintermörker, och Pojkarna blev en besvikelse.


Ska bli kul med ett nytt år. Jag hoppas på ett bra läsår, både för mig och er.

Dash och Lilys utmaningsbok

Den här boken vann jag hos Bokfreak, som för övrigt är en blogg ni verkligen borde kolla in.

Dash och Lilys utmaningsbok

Skriven av Rachel Cohn och David Levithan

Julen nalkas, och i New York pyntas, bakas och handlas det för fullt. Men det är inget för Dash, som aldrig varit särskilt förtjust i julen. När han några dagar innan julafton flyr in på sitt favoritantikvariat, Strand, och söker sig till sin hylla med favoritförfattare så hittar han något som inte hör hemma där. Mitt bland de slitna böckerna sticker en röd anteckningsbok ut. Dash öppnar den såklart, som de flesta andra skulle gjort i hans ställe. I den står det några instruktioner som han ska följa, och eftersom han inte har något annat att göra så bestämmer han sig för att göra som de säger.

Lily älskar julen, och allt som har med den att göra. Men i år blir det inte riktig son hon ville. Hennes föräldrar har åkt på semester till Fiji, och hon är kvar i stan med sin bror som bara vill umgås med sin pojkvän. För att muntra upp henne lite så bestämmer de sig för att placera ut den röda anteckningsboken åt henne i hennes favoritbokhandel, Strand. Snacka om att Lily blir förvånad när hon inser att någon faktiskt nappat på deras idé.

Mitt i dessa hysteriska juletider börjar Dash och Lily kommunicera genom den där röda anteckningsboken och deras utmaningar till varandra, och plötsligt verkar både deras jul och deras liv se lite bättre ut.

Jag vet att jag använder det här ordet alldeles för mycket, med det är verkligen ett helt perfekt ord för att beskriva den här boken. Den var så mysig! Julstämningen, de fina konversationerna och de härliga karaktärerna. Så otroligt mysigt!

Karaktärerna var nästan det absolut bästa. Så underbara och unika allihopa. Jag önskar att jag var kompis med dem, vi skulle ha det jättekul tillsammans. Det är jag säker på. Boomer skulle vara den där killen jag snackar med när jag behöver muntras upp. Lily skulle vara kompisen jag går och fikar med och snackar om nördiga saker. Dash skulle jag tycka var fett cool, och jag skulle säkert inte våga snacka med honom för han verkar alldeles för smart för mig. Men när vi väl börjat snacka så skulle vi börja reta varandra för våra boksmaker. I've got this all planned.

Själva idén med boken är så otroligt perfekt. Som en mysig romantisk komedi fast på bok. Jag är ju en sucker för töntiga kärleksfilmer och allt sådant, och den här boken är helt perfekt för mig. Jag sitter och ler när jag läser den. Det är så fint med att skriva ner sina tankar i en liten bok och ge dem till en främling. Me love!

Den här boken var mysig och underbar. Inte särskilt spännande eller överväldigande, bara en riktigt fin och glad bok som förgyllde julen. Tack så mycket Bokfreak för att jag fick läsa den!

Några böcker rikare

Julafton för mig innebär mindre plats kvar i bokhyllan. Jag älskar att klämma på paketen. Försöka list ut vilken bok det är genom att känna tyngden och tjockleken (japp, I'm crazy). Den här julen var inget undantag. Men jag har även köpt och fått böcker på annat sätt som jag också tänker visa här. Det blir alltså lite bilder på mina nya böcker.

Här är det alltså en bokpryl jag har fått. Inte Ankomsten, den hade jag redan innan. Men den passar så fint där så jag ska låta den stå där och bli beundrad. 

Här är en annan bild. Älskar verkligen det här stringhylle-stuket.

De här fick jag i min paketkalender (vadå för gammal?). Jag måste dock inflika att det inte hänger ett paket på varje dag där, det skulle nog bli lite för mycket. 

Jag har extrajobbat lite i en bokhandel veckan innan jul. Samma som jag praoade på i våras.  Då fick alla som jobbade där en summa pengar att ta böcker för som en liten julklapp. De här blev jag sugen på. 

Den översta köpte jag på tågstationen på väg hem från farmor och farfar för att den verkar så bra. Den under fick jag av mamma av någon anledning. Jag tror att det fanns någon anledning i alla fall, men jag fick inte veta den. Den understa vann jag hos Bokfreak.

De här tre fick jag i julklapp. Lögner har jag egentligen redan läst. Jag vill bara ha den i hyllan. Men de andra ska bli kul att läsa.

De här fick jag också i julklapp. De vassa tändernas skog har jag dock redan, så den ska jag få kvittot på och byta.  Och jag vet att jag har den undre på svenska också, så jag planerar att göra en liten undersökning med dem två... Domdom

Som ni förhoppningsvis märker så är de här inte böcker. Men jag ville ändå visa dem för att de är så coola!

Sedan tänkte jag att ni kanske börjar undra vad böckerna låg på,  jag skulle i alla fall göra det. Det här är alltså en byrå, ett pussel och en mörk glasskiva. Jag ska byta till ett hundpussel snart, det jobbiga är bara att lägga det. 

Det här var alltså min bokiga jul. Som julläsning läste jag Dash och Lilys utmaningsbok, och den var verkligen perfekt. En riktig julbok. 

Will Grayson, Will Grayson

Will Grayson, Will Grayson

Skriven av John Green och David Levithan

Av en slump träffar Will Grayson en annan Will Grayson i en sjaskig porrfilmsbutik sent en fredagkväll. Av en annan slump börjar de också prata med varandra. Berättar om deras liv, och all annan skit de går och bär på. De har ingenting gemensamt förutom deras namn, och inte heller är de särskilt förtjusta i varandras sällskap. Men deras möte den där kvällen visar sig ändå vara betydelsefullt, och utan att egentligen ha vetat om det så har de båda Will Graysonarna hjälpt varandra att hitta tillbaka till sitt liv, och till kärleken.

Okej, jag vet att min beskrivning av handlingen blev en otrolig klyscha, men det är det lättaste sättet att beskriva den här underbara boken på. Vi kan börja med det här genidraget med att de två författarna har skrivit om en karaktär var. Eftersom de skrev så olika så utmärktes de två karaktärernas personligheter så otroligt mycket mer. Jag tyckte precis lika mycket om att läsa om de båda Will, och jag blev alltid helt uppslukad i den jag läste om.

Karaktärerna var jättefina! Särskilt Tiny, som jag älskar hur mycket som helst. Så gullig och omtänksam och självsäker och cool. Jag skriver det här nästan en vecka efter att jag läst ut boken, och Tiny är den som först dyker upp i huvudet när jag tänker tillbaka på läsningen. Jag vill vara kompis med honom! Kanske dock inte bästa kompis, för jag skulle garanterat tröttna på allt snack. Men han var verkligen så speciell, en sån där personlighet som verkligen står ut. Att han sedan älskar musikaler gör honom bara ännu bättre. Vi skulle kunna sitta och titta på Chicago tillsammans. Sedan skulle jag vilja kolla på musikalen Tiny satte upp. Den verkar ju helt totally awesome.

I början störde jag mig väldigt mycket på att en av Will:arna bara använde små bokstäver. Både i början av meningar och namn och allt sådant. Men sedan vande jag mig, och i slutet fanns det en liten konversation mellan Green och Levithan nedskriven där Levithan förklarade varför. Då tyckte jag plötsligt att det var otroligt coolt med små bokstäver.

Nu när jag tänker tillbaka på läsningen så kommer jag inte ihåg så mycket mer än att den här boken var så underbar. Det behövs nog inte, för då har jag anledning att läsa om den.

Jag lägger in några helt underbara citat från boken (det fanns hur många som helst!):

"i am constantly torn between killing myself and killing everyone around me"

"it's hard to believe in coincidence, but it's even harder to believe in anything else"

"i do not say 'good-bye'. i believe that's one of the bullshittiest words ever invented. it's not like you're given the choice to say 'bad-bye' or 'awful-bye' or 'couldn't-care-less-about-you-bye'. every time you leave, it's supposed to be a good one."

"i mean to clean up my room. really, i do. but all i manage to do is wipe the history from my web browser, and then i'm totally exhausted"

Titel: Will Grayson, Will Grayson
Författare: John Green, David Levithan
Förlag: Speak
Utgivningsår: 2011
Sidor: 310
Språk: Engelska

 

Nu är det jul igen!

God jul på er alla underbara bloggare. Ni är bäst ska ni veta och jag hoppas ni får en superbra dag! Själv är jag hemma hos farmor och farfar i Värmland. De bor mitt ute på landet, så mycket till Internet finns det inte direkt. Men det är jättemysigt här i alla fall, och jag hoppas att ni har det lika bra!

Nu ska jag gräva ner mig i Dash och Lilys utmaningsbok som jag vann hos Bokfreak. Perfekta boken att läsa på julafton! Sedan blir det nog ett julavsnitt från Glee innan kusinerna kommer, lagom till Kalle Anka (som jag efter alla år fortfarande inte riktigt förstår grejen med).

Så ser min dag ut. Hur ser er julafton ut?

Robin med huvan

Den här boken  minns jag att jag läste när jag gick i typ tvåan. Flera gånger läste jag den. Jag lånade den. Lämnade tillbaka igen bara för att kunna låna ännu en gång. Jag tyckte den var helt otrolig. Nu såg jag den när jag tittade runt lite i skolbiblioteket, och tänkte att det kunde vara kul att se om magin fanns kvar.

Robin med huvan
Skriven av Johanna Nilsson

Sebastian bor i en lägenhet med sina föräldrar och storasyster. Föräldrarna bråkar rätt ofta, så under sommarlovet så bestämmer de sig för att hyra en stuga i skogen för att kunna ta det lugnt och hitta tillbaka till varandra. Sebastians syster stannar kvar i staden med alla hennes kompisar, men Sebastian är bara elva år. Alldeles för liten för att vara utan sina föräldrar.
     Alltså åker de iväg till den lilla stugan, och allt är mysigt och trevligt. Men föräldrarna kommer fortfarande inte överens, så en natt smiter Sebastian ut i skogen. Där träffar han Robin. Hon bor i en koja i skogen. Är jagad av både Grodmännen och Fågelgubben, men kan prata med djuren, som hjälper henne. Sebastian börjar smita ut varje natt för att träffa den här mystiska och sorgsna Robin, som lever i skogen helt själv.

Okej, jag måste erkänna att jag blev lite besviken. Jag upplevde inte alls samma magiska känsla som jag fick när jag läste den förut. Den här lite kusliga, men spännande, och ändå så otroligt häftiga känslan man får av en del böcker. Nu kändes det mer som att jag var någon utomstående. Någon som sitter och tittar Sebastian och Robin och förstår allting i berättelsen. Jag har nog växt ifrån den. Nu förstod jag alla gåtor, metaforer och karaktärers beteende med en gång. När jag var liten var det mer som att jag stod på samma ställe som Robin och Sebastian. Jag var en av dem, och hade precis lika svårt att förstå allting.

Språket är otroligt fint, och hela handlingen tycker jag är så vacker och speciell. Den tar upp många svåra ämnen på ett sätt som gör att man knappt förstår att det är något svårt. Som att vita fåglar representerar döden, och att djuren i skogen är bortglömda barn. Det är lite som en saga.

Har du en lillebror eller lillasyster i lågstadiet så borde du verkligen försöka pracka på dem den här boken. Läs den själv också, men jag slår vad om att din läsupplevelse blir helt annorlunda från ditt syskons. Jag tycker i alla fall att den är bra, även om lite av magin kanske har försvunnit.


Titel: Robin med huvan
Författare: Johanna Nilsson
Förlag: Rabén & Sjögren
Utgivningsår: 2001
Sidor: 126