Kvartalsrapport 1

Fyra kvartalsrapporter till efter den här, sen fyller jag 18. Med tanke på hur ofta det känns som att jag gör kvartalsrapporter så är det roligast att räkna tiden i såna.

Okej så vad har jag läst hittills i år?

Januari: 
The Old Man and the Sea - Ernest Hemingway
I en klass för sig - Curtis Sittenfeld
Harry Potter and the Goblet of Fire - JK Rowling (sjuttioelfte omläsningen)
Det är jag som är Caroline - Peter Barlach

Februari:
Junk - Melvin Burgess
Wallflower - Stephen Chbosky (omläsning, den här gången på svenska)

Mars:
Krigarhjärta - Henrik Larsson
Varma kroppar - Isaac Marion
Pride and Prejudice - Jane Austen (omläsning, den här gången på engelska)
Förr eller senare exploderar jag - John Green (omläsning, den här gången på svenska)
Doctor Who: The Story of Martha - Dan Abnett (CD-bok)
Farlig förmåga - Jessica Spotswood

12 lästa böcker. 4 omläsningar, 5 engelska. Många (det är ju inte så många böcker) flertalet lättlästa böcker och en tredjedel är omläsningar. Inte ett särskilt bra läskvartal, däremot ett bra kvartal i livet generellt. Har haft mycket kul för mig vilket har tagit på lästiden och så får det bli ibland. För en gångs skull har jag inte heller sett så mycket tv-serier som stjäl lästiden heller vilket är trevligt. Jag är helt enkelt nöjd med kvartalet trots det låga antalet lästa böcker.

Favoriter (inte omläsningar):

Jag tycker fortfarande den var fantastisk.

Böcker och drömmar

Jag fick förfrågan om jag ville ha ett recensionsexemplar av den nya tidningen Books & Dreams och eftersom jag inte bara gillar att läsa böcker, utan även gillar att läsa om böcker, så tackade jag ja.

• Först av allt funderade jag på målgruppen. Mysiga reportage med best-sellerförfattare som Michael Nyqvist, Michael Connelly och Lisa Jewell om hur det är att vara författare och de där klassiska frågorna om var hen gillar att skriva, hur det går ihop med familjelivet etc. Reklam för hudkrämer och miljövänliga kläder blandas med annonser om nyutkomna böcker. Jag konstaterade helt enkelt att målgruppen nog är icke-bokbloggare med cirka 40 års mer livserfarenhet än mig.

• Författarreportagen var mysiga, särskilt intervjun med Chimamanda Ngozi Adichie eftersom jag länge varit sugen på att läsa någon av henne (typ En halv gul sol).

• Därför blev jag jätteglad när jag absolut sist i tidningen hittar en novell av Chimamanda Ngozi Adichie från hennes novellsamling Det där som nästan kväver dig. Den var otroligt snyggt berättad och jobbig att läsa på ett sånt där bra sätt.

• Elsa Billgren är cool.

• Det där om att vandra i hälarna på Carlos Ruiz Zafón i Barcelona var jätteperfekt eftersom jag gillade Vindens skugga och vill till Barcelona.

Sammanfattning av punkterna: Mysig tidning men målgruppen är nog äldre människor som inte är lika intresserade av böcker som bokbloggare utan snarare som trevlig underhållning ibland. Ska jag fortsätta läsa den? Nej det skippar jag nog. 

Farlig förmåga

Farlig förmåga
Skriven av Jessica Spotswood
Del 1 i Systrarna Cahill

Det är i slutet av 1800-talets England och efter en tid där häxorna hade makten har Brödraskapet nu tagit över. Deras rädsla för att häxorna ska återta makten är stor och för att hålla dem i schack har de skapat ett patriarkalt samhälle där kvinnor är underordnade männen och häxor förs bort. Här lever Cate med sina två yngre systrar, Maura och  och deras pappa som varit lite frånvarande sedan deras mamma dog. Cate och båda sina systrar är häxor och har lyckats hålla det hemligt under alla sina år. Men så hittar Cate sin mammas gamla dagbok, och det börjar gå upp för henne att de inte är så säkra som de tror att de varit.

Jag var jättetaggad på att läsa den här boken - häxor, England under sent 1800-tal, kärleksproblem - what's not to like? Samtidigt var jag lite orolig eftersom det är en sådan bok som vanligtvis faller in under den där Young Adult paranormal romance-genren som jag gärna undviker. Men på grund av de faktorer jag tidigare nämnt och det faktum att den bevisligen stod ut från massan av YA paranormal romance genom att översättas till svenska så ville jag ändå läsa den och hoppas att den skulle vara bra.

Så vad tyckte jag om boken? Jo jag älskar samhället de lever i, hela konceptet med att häxor lever gömda och att Brödraskapet är sådär extremt religiösa. Det är lite som häxjakten, bara att den är under 1800-talet istället för 1600-talet. Kanske var det så att i den här bokens värld så failade häxjakten på 1600-talet och häxorna lyckades ta över istället för att bli jagade. Att det var där häxornas välde började och höll på fram till Brödraskapet tog över.

I början tyckte jag väldigt mycket om huvudpersonen, hon var liksom inte den sympatiske av systrarna. Istället var det mittensystern Maura jag tyckte mest om och jag gillade verkligen att störa mig på huvudpersonen. Det var jättetrevligt att läsa ur ett perspektiv som inte var värsta geniet och alltid hade modet att göra rätt. Sedan kom tyvärr en sådan där karaktärsutveckling och Cate visade sig vara jättesmart och klok och rolig. Jag måste erkänna att jag blev lite besviken. Dessutom insåg hon inte att hon var så fantastisk förrän hon träffade en kille som kunde visa henne det vilket också kändes lite uttjatat. Det finns andra sätt att "hitta sitt bättre jag" än genom att skaffa en pojkvän.

Resten av karaktärerna i boken var faktiskt riktigt bra. Jag gillar hur ingen var vad första intrycket gav och alla karaktärer hade djupa hemligheter och sina små egenheter. De kändes genomtänkta och de var alla intressanta.

Sedan vill jag prata om kärlekshistorien. Eller jag kanske borde säga kärlekstriangeln, men jag vet inte riktigt. Först när jag märkte att en kärlekstriangel var på väg så var min första tanke "NEEEEEEEJ". Jag är trött på kärlekstrianglar. Men grejen med den här kärlekstriangeln var att den liksom aldrig riktigt blev en kärlekstriangel, för det var så himla uppenbart vilka två som ville ha varandra. Det var snarare en "ska-jag-välja-det-kloka-valet-eller-följa-mitt-hjärta-triangel". Därför blev den aldrig särskilt jobbig och tröttsam som många andra trianglar kan vara.

Handlingen är det jag inte alls är särskilt förtjust i, och jag tror det är där skon klämmer för hela genren av paranormala YA-böcker. Jag är helt enkelt lite trött på alla dessa utvalda människor, profetior, undergroundsällskap och speciella förmågor att hålla hemliga. Jag känner inte spänningen i att vilja veta vad som händer för jag får intrycket av att jag redan vet vad som kommer.

Som en liten sammanfattning så blev jag alltså glatt överraskad av karaktärerna som var både roliga och lite mer djupbottnade än vad jag väntat mig. Jag kände dock att den inte riktigt var tillräckligt unik för att jag ska bli intresserad och vilja läsa mer. Men kärlekshistorian fastnade jag verkligen för i slutet och kan nog tänka mig att läsa nästa bok för att se hur det går med den.


Titel: Farlig förmåga
Originaltitel: Born Wicked
Författare: Jessica Spotswood
Översättare: Jan Risheden
Förlag: Rabén & Sjögren
Utgivningsår: 2013
Sidor: 335
Språk: Svenska


Tack Rabén & Sjögren för rec.ex!

Efter en träff om Förr eller senare exploderar jag fangirlar jag lite

För ett tag sedan var jag på en bokträff hos Bonnier Carlsen, och bokträffen handlade om den underbara boken Förr eller senare exploderar jag (The Fault in Our Stars på engelska). Vi pratade om allt vi tyckte om med boken och försökte komma på något vi inte tyckte om (tystnad). Efteråt drog de igång en bloggstafett som hållit på ett tag och idag är det min tur.

Det jag förundras över när jag läser boken, både engelska och svenska versionen, är hur enkelt men samtidigt uttrycksfullt hans språk är. John Green skriver meningar som liksom inte bara berör en, utan verkligen tar sig in i kroppen och fastnar på insidan så de kan få sjunka in. Meningarna är dessutom alltid båda kloka och innehåller så väl valda ord.

"Varje gång man läser en broschyr eller en hemsida eller något om cancer finns depression med på listan över cancerns biverkningar. Men egentligen är depressionen inte en biverking av cancer. Depression är en biverkning av döendet."

"I fell in love the way you fall asleep: slowly, then all at once."


Sedan vill jag också passa på att tipsa om en ny bok med förord av John Green. Det är en bok om Esther Earl, en Nerdfighter som dött i cancer och var god vän med John Green. När Green skrev The Fault in Our Stars var han mycket inspirerad av henne. Den här boken kommer alltså innehålla dagboksanteckningar och sådant som Ester Earl gjort. Ni kan läsa mer här.

Här kan ni hitta de tidigare bidragen i stafetten!

Vilken fin utmärkelse!

Hannah på Bokfärden var sådär underbart fin och gav mig en Liebster blog award som gjorde mig sådär lycklig. Så reglerna säger att jag nu ska svara på de nio frågor som följer med och dessutom skicka vidare awarden till fem andra bloggare, så jag gör helt enkelt som reglerna säger.

Vad ville du bli när du var liten?

När slutar en att vara liten? Jag känner mig fortfarande rätt liten måste jag säga. Men om jag ska lista upp alla yrken jag velat ha genom tiderna i kronologisk ordning:

• Isprinsessa
• Cirkusprinsessa
• Pusselläggare (ja jag ansåg att det var ett yrke)
• Bokläsare (det här handlar nog mer om att jag blivit realistisk än att jag gett upp drömmen)
• Modell (hah!)
• Modedesigner (denna och den ovan kommer från perioden av Top Model- och Project Runwaytittande)
• Förläggare (fast det känns allt lite pinsamt att erkänna det här på bloggen)

Vad är du idag?

Människa på gymnasiets samhällslinje med extraknäck i bokhandel.

Vart vill du helst resa?

Machu Picchu i Peru.

Var ser du dig själv om fem år?

Ehh fick lite panik nu när jag insåg att jag inte har den blekaste.

Rött eller vitt?

Antar att vi pratar om röda-vita-rosen nu, right? Jag är oftast i röda laget, rött är ju liksom mer färgstark. Och ... ja en färg.

Sommar eller vinter?

Sommar (vintern kan gå och ta sig dra något gammalt över sig)

Skog eller hav?

Hav, då slipper jag få kåda på fingrarna när jag klättrar i träd.

Vad gör dig ledsen?

Det vanliga, krig och Sverigedemokraterna och sånt. Eller nä SD gör mig nog mest bara sur.

Vad är det bästa du vet?

Sommar böcker glass att bada

Nu kommer det till att skicka vidare utmaningen, och jag tror jag nöjer mig med att skicka vidare till fyra bloggare som jag även är bra kompis med utanför bloggvärlden. Jag känner att jag ofta glömmer bort att visa hur mycket jag tycker om deras bloggar också, så mina utmärkelser går till dem!

• Amelie
• Frida
• Anna
• Pia (fast glöm inte att kolla in hennes coola icke-bokblogg också)