Hejdå!
Nu åker jag till fjällen med min kompis. Ses på söndag nästa vecka!
lördag 26 februari 2011
fredag 25 februari 2011
Bokträffen och rean
Idag var jag inne i stan och träffade Anna, Amelie och Frida. Vi gick på bokrean, hade det jättemysigt och gick sedan och åt. Det var superkul med mycket boksnack och bokshopping. Anna behövde tyvärr gå lite tidigare vilket var lite synd, men det var kul att träffas ändå! En bild finns hos Frida, och jag förstår verkligen inte hur hon klarar av att använda en sån där klurig kamera, jag blev helt virrig av alla knappar.
Mycket böcker blev det också, tyvärr bara två som jag faktiskt köpte på rean, hehe.
De här två köpte jag på rean, Drottningen vänder blad på Akademibokhandeln och den sjätte delen i Imorgon när kriget kom på Bokskotten.
De här köpte jag alla på Bokskotten, Den hemliga historien, Guernseys litteratur- och potatisskalspajssällskap, Boktjuven och Vindens skugga. Boktjuven och Den hemliga historien har jag redan läst, men jag vill så gärna ha dem!
Här är en fin liten bild på alla böcker jag köpte.
Jag har haft jättekul idag och vill gärna gå på fler bokträffar! Skön start på sportlovet!
onsdag 23 februari 2011
Den Gröna Cirkeln
Den Gröna Cirkeln
Skriven av Stefan Casta
Judit, Dinah, Gabriel och David är annorlunda. De vill förändra världen, göra den bättre. Därför startar de en hemlig klubb; Den Gröna Cirkeln. Under ett av sina klubbmöten, när de sitter på den nya gigantiska altanen som skolan är så stolt över, börjar det plötsligt regnet ösa ner och det blåser till orkan. Saker flyger omkring och vattennivån stiger. Tillslut lossnar verandan och flyter iväg, tillsammans med medlemmarna i Den Gröna Cirkeln.
När ovädret äntligen har lagt sig är världen förändrad. Solen lyser så skarpt att det knappt går att öppna ögonen, vattnet står högt och alla människor tycks försvunna. Världen tycks ha kollapsat, men de ger inte upp. De ska överleva.
När jag började läsa den här var det nästan så att jag gav upp efter bara några sidor. Det kortfattade, nästan barnsliga språket irriterade mig något oändligt. Men jag fortsatte, och jag är så glad att jag gjorde det. Språket blev bättre, och den andra halvan av boken läste jag i ett svep. När det blev dags att åka till träningen blev jag skitsur och ville inget annat än att läsa vidare. Men när jag kom hem igen kunde jag krypa ner i fåtöljen igen och njuta av underbar läsning.
Ett stort plus med boken som gjorde att den kommer stanna kvar i mitt minne ett långt tag är hur Judit funderar kring veckodagarna. Det var fascinerande läsning som fick mig att börja fundera riktigt mycket.
Slutet tyckte jag också riktigt mycket om. Det var precis lagom "öppet". Jag fick veta tillräckligt för att få en liten ledtråd om vad som hänt, men det var fritt fram att fantisera ut det själv. Me like!
Jag har en stor förälskelse till dystopiska böcker där världen går under eller där samhället har kraschat och blivit något helt förskräckligt. Hungerspelen, Ful, Övergivna, Imorgon när kriget kom, Oönskad, The Tribe (även om det är en tv-serie). Listan är oändlig. Den här boken hör till den underbara genren, och när jag läste den tänkte jag på den som en blandning mellan Imorgon när kriget kom och The Tribe, och även om den inte är riktigt lika bra som någon av dessa så är den riktigt bra!
Titel: Den gröna cirkeln
Författare: Stefan Casta
Förlag: Opal
Utgivningsår: 2010
Sidor: 333
Skriven av Stefan Casta
Judit, Dinah, Gabriel och David är annorlunda. De vill förändra världen, göra den bättre. Därför startar de en hemlig klubb; Den Gröna Cirkeln. Under ett av sina klubbmöten, när de sitter på den nya gigantiska altanen som skolan är så stolt över, börjar det plötsligt regnet ösa ner och det blåser till orkan. Saker flyger omkring och vattennivån stiger. Tillslut lossnar verandan och flyter iväg, tillsammans med medlemmarna i Den Gröna Cirkeln.
När ovädret äntligen har lagt sig är världen förändrad. Solen lyser så skarpt att det knappt går att öppna ögonen, vattnet står högt och alla människor tycks försvunna. Världen tycks ha kollapsat, men de ger inte upp. De ska överleva.
När jag började läsa den här var det nästan så att jag gav upp efter bara några sidor. Det kortfattade, nästan barnsliga språket irriterade mig något oändligt. Men jag fortsatte, och jag är så glad att jag gjorde det. Språket blev bättre, och den andra halvan av boken läste jag i ett svep. När det blev dags att åka till träningen blev jag skitsur och ville inget annat än att läsa vidare. Men när jag kom hem igen kunde jag krypa ner i fåtöljen igen och njuta av underbar läsning.
Ett stort plus med boken som gjorde att den kommer stanna kvar i mitt minne ett långt tag är hur Judit funderar kring veckodagarna. Det var fascinerande läsning som fick mig att börja fundera riktigt mycket.
Slutet tyckte jag också riktigt mycket om. Det var precis lagom "öppet". Jag fick veta tillräckligt för att få en liten ledtråd om vad som hänt, men det var fritt fram att fantisera ut det själv. Me like!
Jag har en stor förälskelse till dystopiska böcker där världen går under eller där samhället har kraschat och blivit något helt förskräckligt. Hungerspelen, Ful, Övergivna, Imorgon när kriget kom, Oönskad, The Tribe (även om det är en tv-serie). Listan är oändlig. Den här boken hör till den underbara genren, och när jag läste den tänkte jag på den som en blandning mellan Imorgon när kriget kom och The Tribe, och även om den inte är riktigt lika bra som någon av dessa så är den riktigt bra!
Titel: Den gröna cirkeln
Författare: Stefan Casta
Förlag: Opal
Utgivningsår: 2010
Sidor: 333
söndag 20 februari 2011
Tid...
Hej alla glada boknördar!
Som ni kanske har märkt så har jag inte skrivit så mycket på sistonde. Det är verkligen synd, men jag har varit så otroligt trött hela veckan. Har bara läst ut en enda bok, och den planerar jag att göra en skolrecension på så den komma ta lite tid. Men bra var den i alla fall, Enhet av Ninni Holmqvist.
Sedan tänkte jag bara ta och tipsa om en ny blogg som Sara och Lisa har gjort. Den är riktigt bra, men de har inte bara gjort en blogg, de har gjort ett forum för att snacka ungdomsböcker. Bli gärna medlem där.
Det var allt för idag, men jag hoppas verkligen att jag ska läsa hinna skriva några inlägg nästa vecka.
Som ni kanske har märkt så har jag inte skrivit så mycket på sistonde. Det är verkligen synd, men jag har varit så otroligt trött hela veckan. Har bara läst ut en enda bok, och den planerar jag att göra en skolrecension på så den komma ta lite tid. Men bra var den i alla fall, Enhet av Ninni Holmqvist.
Sedan tänkte jag bara ta och tipsa om en ny blogg som Sara och Lisa har gjort. Den är riktigt bra, men de har inte bara gjort en blogg, de har gjort ett forum för att snacka ungdomsböcker. Bli gärna medlem där.
Det var allt för idag, men jag hoppas verkligen att jag ska läsa hinna skriva några inlägg nästa vecka.
måndag 14 februari 2011
Trött på all kärlek?
Glad alla hjärtans dag allihopa! Hoppas ni har haft en riktigt fin och kärleksfull dag. Till och med för mycket kärlek, kanske? För er som är trötta på all denna kärlek har jag några tips på böcker som nästan inte innehåller någon kärlek alls (böcker utan den minsta gnutta kärlek är svåra att hitta).
Spelkortsmysteriet - Jostein Gaarder
Om Hans Thomas som ger sig ut på en resa genom Europa med hans pappa. På resan får han en bok av en mystisk dvärg, och när han läser den börjar han misstänka ett samband mellan boken och hans eget liv. En jätterolig och annorlunda bok som alla kan uppskatta!
Ett hål om dagen - Louis Sachar
En till riktigt rolig bok utan kärlek om otursdrabbade Stanley Yelnats som av en olyckhändelse hamnar på ett pojkläger ute i öknen där de ska gräva ett hål om dagen, lika djupt och lika brett som spaden. Men Stanley börjar undra varför de egentligen gräver de där hålen...
Patient 67, eller Shutter Island - Dennis Lehane
Kriminalaren Teddy kallas till ön Shutter Island för att undersöka ett fall med en försvunnen patient, men när han börjar nysta i fallet poppar hela tiden nya frågor upp. Ingenting verkar stämma och Teddy blir mer och mer osäker på om han kan lita på sitt eget huvud.
En ofantligt spännande thriller med en oväntad twist på slutet. Ingen kärlek vad jag kommer ihåg, heller.
Flugornas Herre - William Golding
Ett gäng småpojkar blir strandsatta på en tropisk öde ö, men allting urartar och blir en kamp mellan liv och död och människors ondska.
Inte riktigt så bra som de andra böckerna jag skrivit om, men en sån där bok som man "ska" ha läst och med många intressanta funderingar.
Det var faktiskt svårare än jag trodde att hitta kärlekstomma böcker. Även de böcker som inte har "kärlek mellan två personer som blir ihop" så finns det oftast kompiskärlek eller någon annan sorts kärlek. Det finns det lite av i böckerna ovan också, men inte särskilt mycket och inget som berör handlingen.
Något som jag just märkte var att alla fyra författarna var killar. Jag undrar vad det beror på. Ingen av böckerna är skrivna på 2000-talet heller. Kan det ha varit det att det förut var så viktigt att killar att vara så "macho" och inte visa sina känslor? Vad tror du?
Spelkortsmysteriet - Jostein Gaarder
Om Hans Thomas som ger sig ut på en resa genom Europa med hans pappa. På resan får han en bok av en mystisk dvärg, och när han läser den börjar han misstänka ett samband mellan boken och hans eget liv. En jätterolig och annorlunda bok som alla kan uppskatta!
Ett hål om dagen - Louis Sachar
En till riktigt rolig bok utan kärlek om otursdrabbade Stanley Yelnats som av en olyckhändelse hamnar på ett pojkläger ute i öknen där de ska gräva ett hål om dagen, lika djupt och lika brett som spaden. Men Stanley börjar undra varför de egentligen gräver de där hålen...
Patient 67, eller Shutter Island - Dennis Lehane
Kriminalaren Teddy kallas till ön Shutter Island för att undersöka ett fall med en försvunnen patient, men när han börjar nysta i fallet poppar hela tiden nya frågor upp. Ingenting verkar stämma och Teddy blir mer och mer osäker på om han kan lita på sitt eget huvud.
En ofantligt spännande thriller med en oväntad twist på slutet. Ingen kärlek vad jag kommer ihåg, heller.
Flugornas Herre - William Golding
Ett gäng småpojkar blir strandsatta på en tropisk öde ö, men allting urartar och blir en kamp mellan liv och död och människors ondska.
Inte riktigt så bra som de andra böckerna jag skrivit om, men en sån där bok som man "ska" ha läst och med många intressanta funderingar.
Det var faktiskt svårare än jag trodde att hitta kärlekstomma böcker. Även de böcker som inte har "kärlek mellan två personer som blir ihop" så finns det oftast kompiskärlek eller någon annan sorts kärlek. Det finns det lite av i böckerna ovan också, men inte särskilt mycket och inget som berör handlingen.
Något som jag just märkte var att alla fyra författarna var killar. Jag undrar vad det beror på. Ingen av böckerna är skrivna på 2000-talet heller. Kan det ha varit det att det förut var så viktigt att killar att vara så "macho" och inte visa sina känslor? Vad tror du?
söndag 13 februari 2011
Trollkarlens Hatt
Trollkarlens Hatt
Skriven av Tove Jansson
Våren har äntligen anlänt till Mumindalen och i Muminhuset vaknar alla ur sin vinterdvala. Men den här våren blir inte riktigt som vanliga vårar brukar vara i Mumindalen. Sniff hittar nämligen en nämligen en magisk hatt som gör alla nyfikna. De gör också ett spännande besök på Hattifnattarnas ö, träffar lilla Tofslan och Vifslan och fångar en gigantisk mameluk. Aldrig är det lugn och ro i Mumindalen!
Den här boken hittade jag stående i en hylla när jag ställde i ordning biblioteksböckerna i skolbiblioteket och fick genast sådan stor lust att läsa den. För (nu ska jag erkänna något riktigt pinsamt) jag har faktiskt aldrig läst en enda Muminbok. När jag var liten älskade jag att titta på filmerna (boknörden inom mig suckar just nu), men tanken att läsa böckerna har aldrig riktigt fallit mig in. Men nu gjorde jag det i alla fall. Och vad tyckte jag?
Jag tyckte att den var mysig. Den var riktigt mysig, men inget mer än så. Jag gillade att läsa om livet i den lilla dalen och om alla konstig figurer som bodde i det lilla huset. Alla knasiga händelser var superkul och helt udda. Men handlingen kändes inte så stor och dialogerna retade gallfeber på mig. När någon sa något så var det varken "citattecken" eller talestreck. Det var bara ett indrag som visade att det var någon som pratade. Det gjorde lilla Nea helt virrig i huvudet. Handlingen hade som sagt inte alls en stor del av berättelsen, utan många gånger hade kapitlet ingenting att göra med trollkarlens hatt, vilket gjorde Nea ännu mer förvirrad.
Men trots det jag skrivit så gillade jag den här boken ganska mycket, och som sagt så var den väldigt mysig. Illustrationerna var också väldigt fina och detaljerade. Får jag chansen så ska jag läsa något mer av Tove Jansson.
Titel: Trollkarlens Hatt
Författare: Tove Jansson
Illustratör: Tove Jansson
Förlag: Alfabeta
Utgiven första gången: 1948
Antal sidor: 144
Skriven av Tove Jansson
Den här boken hittade jag stående i en hylla när jag ställde i ordning biblioteksböckerna i skolbiblioteket och fick genast sådan stor lust att läsa den. För (nu ska jag erkänna något riktigt pinsamt) jag har faktiskt aldrig läst en enda Muminbok. När jag var liten älskade jag att titta på filmerna (boknörden inom mig suckar just nu), men tanken att läsa böckerna har aldrig riktigt fallit mig in. Men nu gjorde jag det i alla fall. Och vad tyckte jag?
Jag tyckte att den var mysig. Den var riktigt mysig, men inget mer än så. Jag gillade att läsa om livet i den lilla dalen och om alla konstig figurer som bodde i det lilla huset. Alla knasiga händelser var superkul och helt udda. Men handlingen kändes inte så stor och dialogerna retade gallfeber på mig. När någon sa något så var det varken "citattecken" eller talestreck. Det var bara ett indrag som visade att det var någon som pratade. Det gjorde lilla Nea helt virrig i huvudet. Handlingen hade som sagt inte alls en stor del av berättelsen, utan många gånger hade kapitlet ingenting att göra med trollkarlens hatt, vilket gjorde Nea ännu mer förvirrad.
Men trots det jag skrivit så gillade jag den här boken ganska mycket, och som sagt så var den väldigt mysig. Illustrationerna var också väldigt fina och detaljerade. Får jag chansen så ska jag läsa något mer av Tove Jansson.
Titel: Trollkarlens Hatt
Författare: Tove Jansson
Illustratör: Tove Jansson
Förlag: Alfabeta
Utgiven första gången: 1948
Antal sidor: 144
torsdag 10 februari 2011
Populärmusik från Vittula
Populärmusik från Vittula
Skriven av Mikael Niemi
I norra Sverige, nära Torneälven och gränsen till Finland, ligger den lilla staden Pajala. Den kallas dock nästan aldrig Pajala, utan alla som bor där säger Vittulajänkkä, eller kort och gott Vittula. Det var i denna stad som Matti och hans kompis Niila tillbringade sin uppväxt. En uppväxt full av dramatiska upplevelser, bra och dåliga.
Vi får läsa om hur Matti fann sin bästa vän, hur de tillsammans upptäckte rockmusiken och deras första små steg in till vuxenvärlden. Allt i små fragment berättat från den vuxna Matti.
Jag tyckte om den här boken. Egentligen var den ganska tragisk och det vilade en känsla av hopplöshet genom hela boken, Niemi har lyckats styra om allt tragiskt och få det att bli roligt. Min svenskalärare hade nog kallat det "tragikomik". Den hade ingen egentlig handling, utan istället fokuserades berättelsen på alla små händelser i Mattis liv som tillsammans gav en klar blick av vem han var och hur hans barndom sett ut.
Boken blev aldrig spännande på ett sådant måste-läsa-mer-annars-dör-jag-vis, men jag kände ändå att jag alltid vill läsa lite mer när det blev dags att lägga ifrån sig boken.
Jag kom ofta på mig själv med att jämföra de här med En komikers uppväxt av Jonas Gardell. Båda är skrivna på samma tragiska sätt och handlar om en liten pojkes uppväxt. Gardells bok känns dock lite mörkare och mer sorgsen och jag föredrar den här.
Nu sitter jag och försöker komma på något dåligt med boken, men kan inte komma på något. Ändå var den inte en riktig "wow"-upplevelse. Då hade det krävts lite mer handling för att jag skulle bli riktigt fast. Men den var riktigt bra och det känns kul att ha läst den eftersom det verkar som att nästan hela Sveriges befolkning har läst den.
Titel: Populärmusik från Vittula
Författare: Mikael Niemi
Förlag: Norstedts
Utgivningsår: 2000
Sidor: 237
Skriven av Mikael Niemi
Vi får läsa om hur Matti fann sin bästa vän, hur de tillsammans upptäckte rockmusiken och deras första små steg in till vuxenvärlden. Allt i små fragment berättat från den vuxna Matti.
Jag tyckte om den här boken. Egentligen var den ganska tragisk och det vilade en känsla av hopplöshet genom hela boken, Niemi har lyckats styra om allt tragiskt och få det att bli roligt. Min svenskalärare hade nog kallat det "tragikomik". Den hade ingen egentlig handling, utan istället fokuserades berättelsen på alla små händelser i Mattis liv som tillsammans gav en klar blick av vem han var och hur hans barndom sett ut.
Boken blev aldrig spännande på ett sådant måste-läsa-mer-annars-dör-jag-vis, men jag kände ändå att jag alltid vill läsa lite mer när det blev dags att lägga ifrån sig boken.
Jag kom ofta på mig själv med att jämföra de här med En komikers uppväxt av Jonas Gardell. Båda är skrivna på samma tragiska sätt och handlar om en liten pojkes uppväxt. Gardells bok känns dock lite mörkare och mer sorgsen och jag föredrar den här.
Nu sitter jag och försöker komma på något dåligt med boken, men kan inte komma på något. Ändå var den inte en riktig "wow"-upplevelse. Då hade det krävts lite mer handling för att jag skulle bli riktigt fast. Men den var riktigt bra och det känns kul att ha läst den eftersom det verkar som att nästan hela Sveriges befolkning har läst den.
Titel: Populärmusik från Vittula
Författare: Mikael Niemi
Förlag: Norstedts
Utgivningsår: 2000
Sidor: 237
tisdag 8 februari 2011
Bokträff
Amelie och Frida tog det roliga initiativet att fixa en liten bokträff inne i Stockholm under bokrean den 25 februari. Jag tycker det låter jättekul och hänger självklart på. För mer information kan ni besöka Amelies inlägg här och Fridas här (det står samma sak) och sedan här för ännu mer information.
Tack så mycket...
... Adde, för att du var en sådan underbar bokälskare och gav mig en Beautiful Blogger! Jag blev jätteglad. Eftersom jag redan fått den en gång så hänvisar jag till det här inlägget. Men tack!
Anledningen till att jag inte har kunnat skriva och tacka förrän nu är att jag har så mycket att göra nu. Skolveckorna blir som en enda lång skoldag med paus för träningar. Suck! Men när jag hinner så läser jag i den kuliga boken Populärmusik från Vittula, hittills är den super!
Jag hämtade ut ett litet paket med böcker från Barnens Bokklubb idag också. De hade nämligen rea, och vem kan motstå lite prissänkningar på überbra böcker? Jag hittade nämligen Hungerspelen (inbunden!) för 46 spänn och Harry Potter and the Half-Blood Prince för ynka 18 spänn! Lyckliga jag!
Anledningen till att jag inte har kunnat skriva och tacka förrän nu är att jag har så mycket att göra nu. Skolveckorna blir som en enda lång skoldag med paus för träningar. Suck! Men när jag hinner så läser jag i den kuliga boken Populärmusik från Vittula, hittills är den super!
Jag hämtade ut ett litet paket med böcker från Barnens Bokklubb idag också. De hade nämligen rea, och vem kan motstå lite prissänkningar på überbra böcker? Jag hittade nämligen Hungerspelen (inbunden!) för 46 spänn och Harry Potter and the Half-Blood Prince för ynka 18 spänn! Lyckliga jag!
fredag 4 februari 2011
The Scorch Trials
The Scorch Trials
Skriven av James Dashner
OBS. Här avslöjas lite av vad som händer i den första delen i den här serien - The Maze Runner. Så varning för SPOILERS!
När de löste labyrinten skulle allt bli bra igen. Inget mer springande, flykt eller skrämmande Grievers. Men världen utanför är inte som de var. Ett virus har brutit ut, världen är i kaos och pojkarna inser att deras bekymmer bara har börjat. Deras enda chans att överleva är att korsa The Scorch - en övergiven öken, med en stad full av cranks, människor som blivit galna av viruset. Men snart börjar de inse att allt kanske bara är riggat. Att hela deras hemska äventyr kanske bara är ett test. Men ett test för vad? Och vad hände med WICKED?
Slut på spoilers
Den här boken var sjukt bra! Efter tre sidor var jag fast. Hade det inte varit för allt plugg och träningar så hade jag nog legat och sträckläst hela boken. De hundra sista sidorna läste jag samtidigt som jag både städade, åt och borstade tänderna (det var svårt!). Jag hade trott att det skulle vara svårt att göra en fortsättning på underbara The Maze Runner, och jag måste medge att den inte var riktigt lika bra, men den hamnade ändå högt över mina förväntningar.
Något som poppar upp i min hjärna när jag läser den här boken är ordet "maktlöshet". Thomas öde styrs av någon annan. Han kan inte påverka något och hans handlingar är planerade i förväg. Han måste handla mot sin vilja. Jag kan knappt tänka mig hur det känns. Jag har ju alltid ett val. Det är inte alltid så tydligt, men jag har alltid fler möjligheter. Möjligheten att få välja själv är en del av att vara mänsklig, och jag tycker verkligen att det som Thomas utsätts för är fruktansvärt. Men det är nog det som gör boken så otroligt bra. Att den visar mig hur annorlunda livet skulle kunna vara.
Nu har jag visst trasslat in mig i något jag skulle kunnaprata skriva om i en evighet, så jag stannar där. Men läs boken! Ni kan tacka mig senare.
Titel: The Scorch Trials
Författare: James Dashner
Förlag: Delacorte Press
Utgivningsår: 2010
Sidantal: 360
Språk: Engelska
Skriven av James Dashner
OBS. Här avslöjas lite av vad som händer i den första delen i den här serien - The Maze Runner. Så varning för SPOILERS!
När de löste labyrinten skulle allt bli bra igen. Inget mer springande, flykt eller skrämmande Grievers. Men världen utanför är inte som de var. Ett virus har brutit ut, världen är i kaos och pojkarna inser att deras bekymmer bara har börjat. Deras enda chans att överleva är att korsa The Scorch - en övergiven öken, med en stad full av cranks, människor som blivit galna av viruset. Men snart börjar de inse att allt kanske bara är riggat. Att hela deras hemska äventyr kanske bara är ett test. Men ett test för vad? Och vad hände med WICKED?
Slut på spoilers
Den här boken var sjukt bra! Efter tre sidor var jag fast. Hade det inte varit för allt plugg och träningar så hade jag nog legat och sträckläst hela boken. De hundra sista sidorna läste jag samtidigt som jag både städade, åt och borstade tänderna (det var svårt!). Jag hade trott att det skulle vara svårt att göra en fortsättning på underbara The Maze Runner, och jag måste medge att den inte var riktigt lika bra, men den hamnade ändå högt över mina förväntningar.
Något som poppar upp i min hjärna när jag läser den här boken är ordet "maktlöshet". Thomas öde styrs av någon annan. Han kan inte påverka något och hans handlingar är planerade i förväg. Han måste handla mot sin vilja. Jag kan knappt tänka mig hur det känns. Jag har ju alltid ett val. Det är inte alltid så tydligt, men jag har alltid fler möjligheter. Möjligheten att få välja själv är en del av att vara mänsklig, och jag tycker verkligen att det som Thomas utsätts för är fruktansvärt. Men det är nog det som gör boken så otroligt bra. Att den visar mig hur annorlunda livet skulle kunna vara.
Nu har jag visst trasslat in mig i något jag skulle kunna
Titel: The Scorch Trials
Författare: James Dashner
Förlag: Delacorte Press
Utgivningsår: 2010
Sidantal: 360
Språk: Engelska
lördag 29 januari 2011
Nu blev jag glad!
Jag gick just in och kollade om jag hade fått någon kommentar... och det hade jag! Men det är inte vilken kommentar som helst, jag har fått en Beautiful Blogger av Lovisa! Tack så jättemycket!
Men nu är det så att på den här awarden är det inte bara att ta emot, tacka och skicka vidare. Här ska man svara på några frågor också:
Ta upp närmsta bok, slå upp sidan 18 och läs rad fyra, vad står det där?
Boken jag läser nu, The scorch trials av James Dashner ligger här bredvid mig och i den står det:
Vad var det senaste du såg på TV?
Hmm, den senaste tv-serien jag så var The Tribe, men den såg jag på datorn. Det senaste jag såg på tv var nog när jag tittade på Fool's Gold igår kväll.
Bortsett från datorn, vad hör du på just nu?
Jag lyssnar på Spotify. Just nu spelas Call Me av Shinedown.
Vad har du på dig?
Kläder
Vilken var den senaste filmen du såg?
Fool's Gold. Den är väldigt rolig, rekommenderas!
Skulle du överväga att flytta utomlands?
Absolut! Någonstans där jag inte behöver ta på mig tjockjacka och kängor varenda gång jag ska gå ut.
De bloggar jag vill ge en award är:
Ta upp närmsta bok, slå upp sidan 18 och läs rad fyra, vad står det där?
Boken jag läser nu, The scorch trials av James Dashner ligger här bredvid mig och i den står det:
No response. And he still felt that bubble of emptiness, as if her presence itself had been permanently taken away.
Hmm, den senaste tv-serien jag så var The Tribe, men den såg jag på datorn. Det senaste jag såg på tv var nog när jag tittade på Fool's Gold igår kväll.
Bortsett från datorn, vad hör du på just nu?
Jag lyssnar på Spotify. Just nu spelas Call Me av Shinedown.
Vad har du på dig?
Kläder
Vilken var den senaste filmen du såg?
Fool's Gold. Den är väldigt rolig, rekommenderas!
Skulle du överväga att flytta utomlands?
Absolut! Någonstans där jag inte behöver ta på mig tjockjacka och kängor varenda gång jag ska gå ut.
De bloggar jag vill ge en award är:
- Alice's och Lyra's bokhylla - Jag blir alltid lika glad över ett nytt inlägg. Deras blogg är inte som andra och inläggen är alltid lika underhållande.
- Bokträdet - Sofia på Bokträdet skriver alltid lika intressanta recensioner som jag älskar att läsa. Underbart namn på bloggen har hon också!
- Sofies bokblogg - Kul blogg med superbra recensioner och lika bra noveller.
fredag 28 januari 2011
Udda Verklighet
Udda Verklighet
Skriven av Nene Ormes
Udda har alltid haft drömmar. Hon plågas av dem och har stora sömnproblem. En natt drömmer hon, precis som vanligt, men den här gången känns drömmer mer verklig. I drömmen blir en kvinna jagad på Malmös spårområde. Udda berättar om drömmer för Daniel, hennes kompis i lägenheten under. Han blir nyfiken när han hör vart drömmen utspelade sig och bestämmer sig att åka dit och ta sig en titt, trots att Udda försöker stoppa honom.
När han aldrig kommer tillbaka ger hon sig av för att leta efter honom, men han är försvunnen. I Uddas sökande efter honom snubblar hon på en helt ny värld, mitt i vanliga Malmö. En värld av hamnskiftare, tidsresor och mäktiga orakel. En värld där många vill åt Udda och hennes sanndrömmar...
Vilken bok! Jag öppnade den med en skeptisk min, stängde den med ett febrilt rop på mer. Jag ville inte att den skulle ta slut. Den högg tag i mig och vägrade släppa förrän sista sidan. Hela den här gömda världen är så fascinerande. Så annorlunda. Använda fåglar istället för mobiltelefoner, ta minnen i form av glaskulor, träffa orakel i Turning Torso. Love it!
Det var väldigt kul och ovant att läsa en fantasybok som utspelade sig i Sverige. Jag får en helt annan känsla av boken. Jag bor inte i Malmö, men blir väldigt sugen på att åka dit nu och leta efter hemliga dörrar, budbärande fåglar eller Vanadis klubb Elexir. Nu återstår det bara att tipsa om boken för alla jag känner och tjata på dem tills de läser den. För läsa den är ett måste!
Titel: Udda Verklighet
Författare: Nene Ormes
Förlag: Styxx Fantasy
Utgivningsår: 2010
Skriven av Nene Ormes
När han aldrig kommer tillbaka ger hon sig av för att leta efter honom, men han är försvunnen. I Uddas sökande efter honom snubblar hon på en helt ny värld, mitt i vanliga Malmö. En värld av hamnskiftare, tidsresor och mäktiga orakel. En värld där många vill åt Udda och hennes sanndrömmar...
Vilken bok! Jag öppnade den med en skeptisk min, stängde den med ett febrilt rop på mer. Jag ville inte att den skulle ta slut. Den högg tag i mig och vägrade släppa förrän sista sidan. Hela den här gömda världen är så fascinerande. Så annorlunda. Använda fåglar istället för mobiltelefoner, ta minnen i form av glaskulor, träffa orakel i Turning Torso. Love it!
Det var väldigt kul och ovant att läsa en fantasybok som utspelade sig i Sverige. Jag får en helt annan känsla av boken. Jag bor inte i Malmö, men blir väldigt sugen på att åka dit nu och leta efter hemliga dörrar, budbärande fåglar eller Vanadis klubb Elexir. Nu återstår det bara att tipsa om boken för alla jag känner och tjata på dem tills de läser den. För läsa den är ett måste!
Titel: Udda Verklighet
Författare: Nene Ormes
Förlag: Styxx Fantasy
Utgivningsår: 2010
onsdag 26 januari 2011
Var är Jane Eyre?
Var är Jane Eyre?
Skriven av James Fforde
I ett litteraturfanatiskt Storbritannien där böcker är människans stora passion och livsstil lever Torsdag Nesta. Hon jobbar som littkrimmare, vilken menas att hon löser brott som har med litteratur att göra. Men när den ökända skurken Acheron Hades stjäl ett värdefullt originalmanuskrift till en bok får hon ett svårlöst fall på halsen. Hades har nämligen fått reda på hur man kan ta sig in i böcker, och kidnappar en karaktär i boken. Det var dock bara en biroll, så ingen blir särskilt upprörd. men värre blir det när självaste Jane Eyre försvinner, och Torsdag inser att hon är den enda som har chansen att rädda litteraturvärlden från en förfärlig förlust...
Vilken rolig, fin, annorlunda, surrealistisk, originell och fullkomligt underbar lite bok! En hyllning till böckernas stora och fantastiska värld. Full med litterära referenser och osannolikt roliga dialoger gör den här boken mig så glad! Själva berättelsen i sig är egentligen rätt tråkig. All underbarhet ligger i språket, fantasin och alla sjukt roliga små detaljer. Som att nästan alla människor har drontar (sedan länge utdöda fåglar), misstänksamheten mot Shakespeare och farbror Mycrofts kuliga uppfinningar. Det finns inte så mycket mer att säga annat än läs den! Ett litet råd är dock att läsa Jane Eyre innan den här, annars förstår man inte allt det roliga.
Jag lade ut ett citat ur boken för inte så länge sedan, och här kommer ett till:
Skriven av James Fforde
Vilken rolig, fin, annorlunda, surrealistisk, originell och fullkomligt underbar lite bok! En hyllning till böckernas stora och fantastiska värld. Full med litterära referenser och osannolikt roliga dialoger gör den här boken mig så glad! Själva berättelsen i sig är egentligen rätt tråkig. All underbarhet ligger i språket, fantasin och alla sjukt roliga små detaljer. Som att nästan alla människor har drontar (sedan länge utdöda fåglar), misstänksamheten mot Shakespeare och farbror Mycrofts kuliga uppfinningar. Det finns inte så mycket mer att säga annat än läs den! Ett litet råd är dock att läsa Jane Eyre innan den här, annars förstår man inte allt det roliga.
Jag lade ut ett citat ur boken för inte så länge sedan, och här kommer ett till:
Ur Var är Jane Eyre, Jasper Fforde, sida 108.Joffy var min andra bror. han hade kommit till tro i unga år och prövat på alla möjliga religioner innan han bestämde sig för ASG."ASG?" muttrade Mycroft. "Vad i hela fridens namn är det?" "Allmänna standardgudomen" svarade Polly. "Det är en blandning av alla trosinriktningar. Den tillkom för att förhindra religionskrig"
tisdag 25 januari 2011
Omslagsbedömning
Inspirerad av ett gammalt inlägg från min förra blogg där jag letat reda på massor av olika omslag för Meg Cabots The Mediator series, eller på svenska Hemsökt-serien, har jag nu letat reda omslag från en annan bra serie av henne, nämligen 1-800-Where-R-You, Missing (jag lyckas aldrig lista ut vad den egentligen heter), eller på svenska Saknad-serien. Det fanns dock inte riktigt lika många, men här är de:
1. 2. 3. 4.
5.
1. 2. 3. 4.
5.
1. 2. 3. 4.
1. 2. 3. 4.
bok 1&2 bok 3&4
De svenska omslagen:
1. 2. 3. 4.
5.
Det var alla som jag har hittat. Eftersom bok fem skrevs många är efter de innan så finns den inte i lika många upplagor. Att det står att boken är skriven av Jenny Carroll på en del beror på att Meg Cabot använde det namnet som pseudonym.
Så, vilken tycker du är snyggast? Ska jag vara helt ärlig så är jag inte särskilt förtjust i någon av omslagen. Sveriges är rätt ut sagt fula! Jag känner inte den minsta läslust när jag tittar på de omslagen utan blir nog mer avskräckt och tänker att de där böckerna måste vara väldigt tråkiga och omoderna.
De högst upp på sidan är helt okej, men ser lite töntiga och barnsliga ut. De speglar inte heller Jess personlighet något bra alls. De näst högst upp är nog mina favoriter. De har fina färger, med Jess på framsidan och Rob lite i bakgrunden. De under dem är också ganska fina, men ser lite "90-tal" ut.
De under de "90-talsaktiga" ser rent ut sagt tråkiga ut! Framsidan visar bara något konstigt billyse eller ett järnvägsspår. Kul liksom. De böckerna där de klämt ihop två böcker till en ser inte ut att ha någonting med ämnet att göra. En liten blå eller lila klump.
Som sammanfattning kan jag säga skriva att omslagen på Saknad-böckerna är tråkiga och behöver spegla innehållet lite mer.
Vad tycker du?
Edit: Jag visste att bilderna inte skulle hamna som jag ville! Om datorer kunde läsa mina tankar skulle livet vara så mycket lättare!
Edit: Jag visste att bilderna inte skulle hamna som jag ville! Om datorer kunde läsa mina tankar skulle livet vara så mycket lättare!
torsdag 20 januari 2011
Ett roligt citat
Just nu håller jag på att läsa Var är Jane Eyre?. En ofantligt rolig bok som jag sitter och fnissar åt hela tiden. Här är ett roligt citat därifrån:
Ur Var är Jane Eyre? av Jasper Fforde, sida 156"Mr.Delamare, min vän, har ni gjort dagens onda gärning?""Ja, mr Hades. Jag körde i hundratjugo."Hades rynkade ögonbrynen."Det var väl ingenting att komma med."Delamare flinade."På gågatan?"
onsdag 19 januari 2011
Offerrit
Offerrit
Johannes Källström
I en avlägsen liten kommun ska den stora fabriken stängas ner. Invånarna kommer förlora jobbet och flytta därifrån. Svea och fem andra i ortens kommunalråd försöker klura ut något sätt att få kommunen att leva vidare. De kontaktar därför den världskända modedesignern Oscar Vigelius som bott i byn när han var liten för att de tillsammans skulle kunna göra något åt kommunens situation. Men när Vigelius och hans assistent Fitzpatrick anländer börjar också mystiska saker hända. Sveas sekreterare försvinner spårlöst, och snart sker flera försvinnanden.
Polisen Owe Tycho kallas in för att lösa fallet. Men när han börjar nysta i händelserna tycks allt bli mer och mer märkligt. Vad är det egentligen för något de har att brottas med? Vilka mörka krafter hemsöker byn?
Den här boken var bra. Bra, men inte super. Jag drogs verkligen med i historien och blev riktigt skrämd ibland. Det var skickligt berättat där skrämseln smyger sig på utan att jag egentligen märker när jag började darra i benen. En kväll kunde jag inte sova efter att jag läst den, så jag fick läsa lite Meg Cabot för att lugna ner mig.
Jag gillade verkligen början. Beskrivningen av hur en kommun plötsligt blir mindre och mindre när alla flyttar in till städerna kändes väldigt realistisk. Att hyra in en kändis och bygga en staty brukar ofta vara lösningen konstigt nog.
Anledningen till att jag inte blev så överförtjust i boken tror jag var att det blev lite för mycket "deckare" för mig. Jag läser helst inte deckare, och den här hade många liknelser med en deckare - en mordutredning, en polis och misstänkta.
Men på det hela taget så tyckte jag om boken, språket var väldigt bra och jag gillar det övernaturliga.
Recensionsexemplar från förlaget.
Johannes Källström
I en avlägsen liten kommun ska den stora fabriken stängas ner. Invånarna kommer förlora jobbet och flytta därifrån. Svea och fem andra i ortens kommunalråd försöker klura ut något sätt att få kommunen att leva vidare. De kontaktar därför den världskända modedesignern Oscar Vigelius som bott i byn när han var liten för att de tillsammans skulle kunna göra något åt kommunens situation. Men när Vigelius och hans assistent Fitzpatrick anländer börjar också mystiska saker hända. Sveas sekreterare försvinner spårlöst, och snart sker flera försvinnanden.
Polisen Owe Tycho kallas in för att lösa fallet. Men när han börjar nysta i händelserna tycks allt bli mer och mer märkligt. Vad är det egentligen för något de har att brottas med? Vilka mörka krafter hemsöker byn?
Den här boken var bra. Bra, men inte super. Jag drogs verkligen med i historien och blev riktigt skrämd ibland. Det var skickligt berättat där skrämseln smyger sig på utan att jag egentligen märker när jag började darra i benen. En kväll kunde jag inte sova efter att jag läst den, så jag fick läsa lite Meg Cabot för att lugna ner mig.
Jag gillade verkligen början. Beskrivningen av hur en kommun plötsligt blir mindre och mindre när alla flyttar in till städerna kändes väldigt realistisk. Att hyra in en kändis och bygga en staty brukar ofta vara lösningen konstigt nog.
Anledningen till att jag inte blev så överförtjust i boken tror jag var att det blev lite för mycket "deckare" för mig. Jag läser helst inte deckare, och den här hade många liknelser med en deckare - en mordutredning, en polis och misstänkta.
Men på det hela taget så tyckte jag om boken, språket var väldigt bra och jag gillar det övernaturliga.
Recensionsexemplar från förlaget.
måndag 17 januari 2011
Lyckliga eller olyckliga slut?
Vilket föredrar du?
Jag är en sådan där person som tycker att en bok måste ha ett lyckligt slut för att den ska bli bra. Kärleksparet ska få varandra, hjälten ska rädda världen, barnet ska finna sina försvunna föräldrar. Slutar det med att paret skiljs åt, jorden går under eller att barnets föräldrar visar sig vara döda så blir jag sur. Varför läsa hela äventyret för att sedan få veta att det inte var till någon nytta? När jag är färdig med boken så vill jag ha i huvudet att huvudpersonen lever vidare, lite lyckligare än vad den var i början av boken. Blir slutet sorgligt så går jag bara och grubblar vidare på det och försöker ändra slutet i huvudet så att det blir som jag vill.
Konstigt nog så älskar jag verkligen dystopiska böcker där världen håller på att förintas eller samhället kollapsat. Men de måste fortfarande sluta bra. Jag vill stänga igen boken med ett leende och en lättad suck för att allt gick bra.
Hur är ni? Lyckliga eller olyckliga slut?
Jag är en sådan där person som tycker att en bok måste ha ett lyckligt slut för att den ska bli bra. Kärleksparet ska få varandra, hjälten ska rädda världen, barnet ska finna sina försvunna föräldrar. Slutar det med att paret skiljs åt, jorden går under eller att barnets föräldrar visar sig vara döda så blir jag sur. Varför läsa hela äventyret för att sedan få veta att det inte var till någon nytta? När jag är färdig med boken så vill jag ha i huvudet att huvudpersonen lever vidare, lite lyckligare än vad den var i början av boken. Blir slutet sorgligt så går jag bara och grubblar vidare på det och försöker ändra slutet i huvudet så att det blir som jag vill.
Konstigt nog så älskar jag verkligen dystopiska böcker där världen håller på att förintas eller samhället kollapsat. Men de måste fortfarande sluta bra. Jag vill stänga igen boken med ett leende och en lättad suck för att allt gick bra.
Hur är ni? Lyckliga eller olyckliga slut?
söndag 16 januari 2011
Nu är det körigt men ett tips på en hemsida finns det i alla fall
Jag vet att det har varit lite tyst här på bloggen. Det beror delvis på att boken jag läser är ganska läskig så ibland vill jag inte läsa så länge på kvällen. Men jag har läst ungefär halva och den är riktigt bra.
Det beror också på att skolan just kört igång och lärarna vill ha alla prov och läxor som vi inte hann med under förra terminen, och att både innebandy- och simhoppsträningen kört igång.
Men nu till något annat - jag skulle vilja tipsa om en rolig hemsida. Själv fick jag reda på den av Anna på Bookshelf och jag vill gärna sprida den vidare. 1av3.se heter den och riktar sig till de som gillar att skriva och läsa. Där lägger användare ut sina noveller, dikter mm. och andra får läsa dem. Jag tycker väldigt mycket om den här hemsidan eftersom den har en väldigt trevlig atmosfär och hela tiden kommer nya saker att läsa. Själv har jag inte lagt upp något än, men blir väldigt skrivarsugen när jag läser alla andras. De lottade också ut en bok för varje tionde ny medlem och jag blev en lycklig vinnare av Alice Monros novellsamling För mycket lycka. Ett tips för alla läs- och skrivintresserade!
Det beror också på att skolan just kört igång och lärarna vill ha alla prov och läxor som vi inte hann med under förra terminen, och att både innebandy- och simhoppsträningen kört igång.
Men nu till något annat - jag skulle vilja tipsa om en rolig hemsida. Själv fick jag reda på den av Anna på Bookshelf och jag vill gärna sprida den vidare. 1av3.se heter den och riktar sig till de som gillar att skriva och läsa. Där lägger användare ut sina noveller, dikter mm. och andra får läsa dem. Jag tycker väldigt mycket om den här hemsidan eftersom den har en väldigt trevlig atmosfär och hela tiden kommer nya saker att läsa. Själv har jag inte lagt upp något än, men blir väldigt skrivarsugen när jag läser alla andras. De lottade också ut en bok för varje tionde ny medlem och jag blev en lycklig vinnare av Alice Monros novellsamling För mycket lycka. Ett tips för alla läs- och skrivintresserade!
fredag 14 januari 2011
Mina olästa böcker
Alla bokbloggar verkar lägga ut listor på deras olästa böcker som blir stående i bokhyllan. Jag vill inte vara sämre själv så här er en bild på mina olästa böcker (observera att det finns en del böcker i min bokhylla som jag inte vill läsa så de är inte med här):
26 böcker. Det är inte så mycket egentligen. Problemet är alla nya böcker som strömmar in. Man går in i en bokhandel och så oops, kommer man ut med en bok. Men jag är ändå glad att det inte är tvärt om - att jag inte hade något att läsa. Nu blir jag sugen på att läsa alla dessa böcker. Men det kommer ta sin lilla tid.
1.Udda Verklighet - Nene Ormes
2.Tidsresenärens Hustru - Audrey Niffenegger
2.Tidsresenärens Hustru - Audrey Niffenegger
3.Sagan om konungens återkomst - JRR Tolkien
4.Sagan om de två tornen - JRR Tolkien
5.Sagan om ringen - JRR Tolkien
6.Katten spelar silverflöjt - Gunnar Ohlander
7.Svenne - Per Nilsson
8.Rovfåglarnas tid - Elisabet Nemert
9.Kyrkogårdsboken - Neil Gaiman
10.Bläckhjärta - Cornelia Funke
11.Den gröna cirkeln - Stefan Casta
12.The Scorch trials - James Dashner
13.Alice i underlandet och Alice i spegellandet - Lewis Carroll
14.Exodus - Julie Bertagna
14.Exodus - Julie Bertagna
15.Vägen - Cormac McCarthy
16.Bilbo - JRR Tolkien
17.Kung Haralds vita hästar - Jeanette Thelander
18.Havsporten - Sven Ohristar Swahn
19.Presidentens Hustru - Curtis Sittenfeld
20.Flickan med glasfötter - Ali Shaw
21.Bokhandlaren i Kabul - Åsne Seierstad
22.Baklängeslivet - Per Nilsson
23.Berättelsen om Pi - Yann Martel
24.Enhet - Ninni Holmqvist
25.Brev till en bokhandel - Helene Hanff
26.The Host - Stephenie Meyer26 böcker. Det är inte så mycket egentligen. Problemet är alla nya böcker som strömmar in. Man går in i en bokhandel och så oops, kommer man ut med en bok. Men jag är ändå glad att det inte är tvärt om - att jag inte hade något att läsa. Nu blir jag sugen på att läsa alla dessa böcker. Men det kommer ta sin lilla tid.
tisdag 11 januari 2011
City of Bones
City of Bones
Skriven av Cassandra Clare
Den första boken i en serie med sex planerade delar.
Clary Fray är en helt vanlig tjej, hon bråkar med sin mamma, smyger in på nattklubbar med sin bästa kompis och går på konserter med sin kompis band.
Men så händer något, och plötsligt är hon inte en vanlig tjej längre. Hon börjar se saker, saker som ingen annan ser. Det börjar på en fest, då hon ser några ungdomar som ingen annan tycks se. När hennes mamma sedan försvinner spårlöst och en demon anfaller henne inser hon att hon inte är som alla andra.
Hon träffar en Jace, killen på festen som bara hon kunde se. Han tar med henne till ett underligt hus och där får hon veta att han är en shadowhunter, och hans uppgift är att döda demoner. Hon träffar också Isabella, Alec och Hodge. Shadowhunters likaså. De berättar att hennes mammas försvinnande kan ha något att göra med Valentine, den mäktiga shadowhunter som till alldeles nyligen befarats vara död, men nu har återkommit och är på jakt efter The Mortal Cup. Ett mycket kraftfullt föremål som måste hållas undan honom till varje pris...
Den här boken har verkligen allt! Allt! Och borde alltså vara superbra! Men det är den inte. Jag läser och läser, men känner inga känslor inför det jag läser. Jag blir aldrig riktigt närvarande, och kan därför inte känna spänningen, glädjen eller sorgen. Jag förstod aldrig heller riktigt vad det var boken handlade om, vad deras mål var. Ibland verkade det som en kärleksbok, ibland fantasy och ibland deckare. Resultatet blev ointressant läsning som jag mest längtade till den tog slut.
Den här genren känns också lite uttjatad. Till slut känns det nästan som att jag har läst allt redan innan jag börjar på en bok. Kanske hade jag uppskattat boken mer om det inte vore för alla andra böcker i samma genre.
Dock hade boken sina ställen. Relationen mellan Clary och Simon var riktigt intressant och jag hade gärna sett mer av den. Simon kändes som en riktigt trovärdig karaktär som jag genast fattade tycke för.
Slutet på boken var också riktigt underhållande. De sista femtio sidorna var svåra att slita sig ifrån och twisten med Jace och Clary var otroligt rolig. Men det är ändå inte tillräckligt för att jag ska tycka om boken. Det känns dock som att den skulle passa väldigt bra som film, som jag har hört att den ska bli. Hela strukturen på boken var mer som en film och när den väl kommer så ska jag definitivt se den. De andra böckerna i serien ska jag däremot inte läsa, tror jag. För boken var inte så bra.
Skriven av Cassandra Clare
Den första boken i en serie med sex planerade delar.
Clary Fray är en helt vanlig tjej, hon bråkar med sin mamma, smyger in på nattklubbar med sin bästa kompis och går på konserter med sin kompis band.
Men så händer något, och plötsligt är hon inte en vanlig tjej längre. Hon börjar se saker, saker som ingen annan ser. Det börjar på en fest, då hon ser några ungdomar som ingen annan tycks se. När hennes mamma sedan försvinner spårlöst och en demon anfaller henne inser hon att hon inte är som alla andra.
Hon träffar en Jace, killen på festen som bara hon kunde se. Han tar med henne till ett underligt hus och där får hon veta att han är en shadowhunter, och hans uppgift är att döda demoner. Hon träffar också Isabella, Alec och Hodge. Shadowhunters likaså. De berättar att hennes mammas försvinnande kan ha något att göra med Valentine, den mäktiga shadowhunter som till alldeles nyligen befarats vara död, men nu har återkommit och är på jakt efter The Mortal Cup. Ett mycket kraftfullt föremål som måste hållas undan honom till varje pris...
Den här boken har verkligen allt! Allt! Och borde alltså vara superbra! Men det är den inte. Jag läser och läser, men känner inga känslor inför det jag läser. Jag blir aldrig riktigt närvarande, och kan därför inte känna spänningen, glädjen eller sorgen. Jag förstod aldrig heller riktigt vad det var boken handlade om, vad deras mål var. Ibland verkade det som en kärleksbok, ibland fantasy och ibland deckare. Resultatet blev ointressant läsning som jag mest längtade till den tog slut.
Den här genren känns också lite uttjatad. Till slut känns det nästan som att jag har läst allt redan innan jag börjar på en bok. Kanske hade jag uppskattat boken mer om det inte vore för alla andra böcker i samma genre.
Dock hade boken sina ställen. Relationen mellan Clary och Simon var riktigt intressant och jag hade gärna sett mer av den. Simon kändes som en riktigt trovärdig karaktär som jag genast fattade tycke för.
Slutet på boken var också riktigt underhållande. De sista femtio sidorna var svåra att slita sig ifrån och twisten med Jace och Clary var otroligt rolig. Men det är ändå inte tillräckligt för att jag ska tycka om boken. Det känns dock som att den skulle passa väldigt bra som film, som jag har hört att den ska bli. Hela strukturen på boken var mer som en film och när den väl kommer så ska jag definitivt se den. De andra böckerna i serien ska jag däremot inte läsa, tror jag. För boken var inte så bra.
måndag 10 januari 2011
"Kan inte komma på någon rubrik"
Som ni kanske märkt så går det inte så bra med läsningen just nu. Jag läser City of Bones, men den är verkligen långsam, så det blir att jag inte att jag läser så mycket. Nu har jag i alla fall inte så mycket kvar så jag hoppas på en recension imorgon.
Idag träffade jag en kompis och vi bytte julklappar. Av henne fick jag ett presentkort på Bokskotten, min favoritbokhandel. Nu sitter jag och funderar på om jag kan lyckas spara det till bokrean.
För någon vecka sedan köpte jag en liten anteckningsbok som jag tänker samla citat i. Jag läser så många bloggar som har massor av fina citat ur böcker och blir så sur på mig själv för att jag aldrig skriver ner när jag ser någon fin rad i någon bok. Men nu kan jag samla alla mina citat i en enda liten bok. Dessutom har det ett väldigt fint citat på framsidan. Bild ser ni nedan.
Sedan fick jag en bok av bokförlaget Massolit förlag. Jag blev verkligen superglad eftersom jag aldrig har fått något recensionsexemplar förut. Tack så jättemycket! Boken verkar riktigt intressant också, fast läskig... Ska sätta igång med den så fort jag är färdig med City of Bones.
Till vänster är boken jag fick, presentkortet i mitten och "citatboken" till höger.
Närbild på framsidan av citatboken.
Idag träffade jag en kompis och vi bytte julklappar. Av henne fick jag ett presentkort på Bokskotten, min favoritbokhandel. Nu sitter jag och funderar på om jag kan lyckas spara det till bokrean.
För någon vecka sedan köpte jag en liten anteckningsbok som jag tänker samla citat i. Jag läser så många bloggar som har massor av fina citat ur böcker och blir så sur på mig själv för att jag aldrig skriver ner när jag ser någon fin rad i någon bok. Men nu kan jag samla alla mina citat i en enda liten bok. Dessutom har det ett väldigt fint citat på framsidan. Bild ser ni nedan.
Sedan fick jag en bok av bokförlaget Massolit förlag. Jag blev verkligen superglad eftersom jag aldrig har fått något recensionsexemplar förut. Tack så jättemycket! Boken verkar riktigt intressant också, fast läskig... Ska sätta igång med den så fort jag är färdig med City of Bones.
Till vänster är boken jag fick, presentkortet i mitten och "citatboken" till höger.
Närbild på framsidan av citatboken.
lördag 8 januari 2011
fredag 7 januari 2011
Att vara Nikki
Att vara Nikki
Skriven av Meg Cabot
Andra delen i en trilogi, där den första boken heter Airhead.
För att inte avslöja för mycket för de som ännu inte läst denna underbara bokserie så berättar jag bara lite kort om vad första boken handlar om.
Försök tänka dig att du vaknar upp på ett sjukhus, tittar dig i spegeln, och inser att det inte är du som står framför dig - det är en den världskända supermodellen Nikki Howard. Precis detta händer Em Watts. En helt ordinär feministisk tonåring som avskyr modeller och andra kändisar. Hur ska hon kunna vara en supermodell? Det är ju mot hennes principer. Och hur ska det bli med Christopher, Ems hemliga kärlek?
Precis som den första boken så är den här riktigt rolig och underhållande och bjuder på båda skratt och gråt. Handlingen skulle kunna bli riktigt töntig, men som alltid så lyckas Cabot fixa det. Det blir som en riktigt bra kärlekshistoria med alla ingredienser som behövs, plus lite övernaturlighet (om man nu kan kalla det så).
Den här boken var något svårare att komma in i än den första. Det tog ett tag innan jag drogs in i historien ordentligt.
Jag tycker verkligen om karaktärerna i den här boken. Cabot lyckas alltid skapa levande karaktärer som jag genast fattar tycke för. Christopher och Lulu är nog mina två favoriter. Båda är otroligt olika varandra, men väldigt roliga och snälla.
Den här boken är riktigt rolig och sitter kvar i huvudet länge efter jag läst ut den. Jag bir så glad när jag läser den och det är skönt med böcker som är lättlästa. Nu är det bara att få tag på tredje delen och se hur det går, för jag håller på att spricka av nyfikenhet.
Skriven av Meg Cabot
Andra delen i en trilogi, där den första boken heter Airhead.
För att inte avslöja för mycket för de som ännu inte läst denna underbara bokserie så berättar jag bara lite kort om vad första boken handlar om.
Försök tänka dig att du vaknar upp på ett sjukhus, tittar dig i spegeln, och inser att det inte är du som står framför dig - det är en den världskända supermodellen Nikki Howard. Precis detta händer Em Watts. En helt ordinär feministisk tonåring som avskyr modeller och andra kändisar. Hur ska hon kunna vara en supermodell? Det är ju mot hennes principer. Och hur ska det bli med Christopher, Ems hemliga kärlek?
Precis som den första boken så är den här riktigt rolig och underhållande och bjuder på båda skratt och gråt. Handlingen skulle kunna bli riktigt töntig, men som alltid så lyckas Cabot fixa det. Det blir som en riktigt bra kärlekshistoria med alla ingredienser som behövs, plus lite övernaturlighet (om man nu kan kalla det så).
Den här boken var något svårare att komma in i än den första. Det tog ett tag innan jag drogs in i historien ordentligt.
Jag tycker verkligen om karaktärerna i den här boken. Cabot lyckas alltid skapa levande karaktärer som jag genast fattar tycke för. Christopher och Lulu är nog mina två favoriter. Båda är otroligt olika varandra, men väldigt roliga och snälla.
Den här boken är riktigt rolig och sitter kvar i huvudet länge efter jag läst ut den. Jag bir så glad när jag läser den och det är skönt med böcker som är lättlästa. Nu är det bara att få tag på tredje delen och se hur det går, för jag håller på att spricka av nyfikenhet.
tisdag 4 januari 2011
The Tribe - tv-serien av tv-serier
Idag tänkte jag berätta lite om en tv-serie som jag är helt beroende av, nämligen The Tribe. Den är inspelad i Nya Zeeland åren 1999-2003, och handlar om hur ett virus bryter ut som dödar alla vuxna. Barnen blir lämnade kvar, och för att överleva går de med i olika stammar, eller tribes.
I serien får vi följa stammen The Mallrats, hur de går igenom många svåra perioder, hur de tampas med olika problem och försöker bygga upp ett nytt samhälle. Samtidigt brottas de också med vanliga tonårsproblem som kärlek, ätstörningar, graviditet, slagsmål och ensamhet.
Jag fastnade för den här serien redan för många år sedan när den gick varje eftermiddag på barnkanalen. Men jag förstod aldrig riktigt vad det var och såg oftast bara enstaka avsnitt då och då. Men sedan fick jag den första säsongen i födelsedagspresent, så sedan den första juni så har jag varit helt såld på The Tribe.
Tribe har kommit att betyda jättemycket för mig. Karaktärerna känns som vänner nu och nästan varje kväll försöker jag ta mig tid att titta på ett avsnitt. Men något som är så roligt med Tribe är att de som gillar det, är verkligen galna i det. Man kan inte titta på det och bara gilla det. Antingen hatar man det eller älskar det.
Det jag tror gör att jag fastnat så stort för den här serien är att den är så annorlunda och nyskapande. Bara tanken på en värld utan vuxna har väl varenda barn haft både drömmar och mardrömmar om. Här får jag se hur det faktiskt skulle kunna vara, även fast jag tvivlar på att det skulle bli så. Att de sedan har tagit vanliga problem och känslor som man lätt kan känna igen sig i och placerat dem i en sådan värld gör det väldigt spännande.
En annan sak som jag uppskattar så mycket med The Tribe är allas olika utstyrslar och sminkningar. När de vuxna försvunnit dyker ett helt nytt mode upp, man kan klä sig hur man vill utan att någon lägger sig i. Det leder till extrema sminkningar och kläder som jag kan sitta och dregla över i timmar.
Några exempel:
Du kan köpa alla säsonger hos discshop.se. Annars kan du titta på dem på youtube eller på hemsidan Tribeuniverse, men där måste du bli medlem (jag heter PerhapsYellow).
Så börja titta! Ni kommer inte ångra er!
Power and Chaos!
Zoot be praised!
Stay tribal!
Keep the dream alive!
I serien får vi följa stammen The Mallrats, hur de går igenom många svåra perioder, hur de tampas med olika problem och försöker bygga upp ett nytt samhälle. Samtidigt brottas de också med vanliga tonårsproblem som kärlek, ätstörningar, graviditet, slagsmål och ensamhet.
Jag fastnade för den här serien redan för många år sedan när den gick varje eftermiddag på barnkanalen. Men jag förstod aldrig riktigt vad det var och såg oftast bara enstaka avsnitt då och då. Men sedan fick jag den första säsongen i födelsedagspresent, så sedan den första juni så har jag varit helt såld på The Tribe.
Tribe har kommit att betyda jättemycket för mig. Karaktärerna känns som vänner nu och nästan varje kväll försöker jag ta mig tid att titta på ett avsnitt. Men något som är så roligt med Tribe är att de som gillar det, är verkligen galna i det. Man kan inte titta på det och bara gilla det. Antingen hatar man det eller älskar det.
Det jag tror gör att jag fastnat så stort för den här serien är att den är så annorlunda och nyskapande. Bara tanken på en värld utan vuxna har väl varenda barn haft både drömmar och mardrömmar om. Här får jag se hur det faktiskt skulle kunna vara, även fast jag tvivlar på att det skulle bli så. Att de sedan har tagit vanliga problem och känslor som man lätt kan känna igen sig i och placerat dem i en sådan värld gör det väldigt spännande.
En annan sak som jag uppskattar så mycket med The Tribe är allas olika utstyrslar och sminkningar. När de vuxna försvunnit dyker ett helt nytt mode upp, man kan klä sig hur man vill utan att någon lägger sig i. Det leder till extrema sminkningar och kläder som jag kan sitta och dregla över i timmar.
Några exempel:
Nu undrar ni säkert vad det här är för en muppad tv-serie, men det enda sättet att få veta är att börja kolla. Du kan köpa alla säsonger hos discshop.se. Annars kan du titta på dem på youtube eller på hemsidan Tribeuniverse, men där måste du bli medlem (jag heter PerhapsYellow).
Så börja titta! Ni kommer inte ångra er!
Power and Chaos!
Zoot be praised!
Stay tribal!
Keep the dream alive!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)