onsdag 27 oktober 2010

Engelska böcker

Igår när jag kom hem från skolan låg det en bok på köksbordet. Såklart blev jag nyfiken och gick fram för att titta vad det var. Så jag blev väldigt förvånad när jag såg den fina ljusblåa framsidan till Brödern Lejonhjärta, fast på engelska!
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Det visade sig att min lillebrorsa har fått i engelskauppgift att läsa den. Jag tycker det är väldigt konstigt att läsa en bok som ursprunglingen skrivits på svenska på engelska när svenska ändå är ens modersmål. Kunde man inte istället ha tagit en bok som skrivits på engelska från början, och då få känna på hur det känns att läsa direkt ur händerna på en engels författare.
 
Det är i alla fall så jag tänker. Oftast läser jag svenska böcker, men ibland läser jag på engelska också. Men de böcker jag läser på engelska brukar oftast vara fortsättningen på en serie som jag inte kan vänta på att den ska komma på svenska, en bom som jag läst på svenska men tyckt så mycket om att jag vill läsa den på originalspråk eller en bok som verkar ganska lätt på engelska så då kan jag passa på att läsa den på originalspråk. Men aldrig har jag läst en bok av en svensk författare på engelska.
 
Vad tycker ni? Varför läser ni engelska böcker?

måndag 25 oktober 2010

Ja må han le...Va?

Ja må han le...Va?
Skriven av Per Nilsson

Tyvärr får jag inte lägga in en bild på framsidan för min krångliga dator


Roberto är trött på sitt liv och har en Plan. Han ska försvinna, folk ska komma och tro att han drunknat, men egentligen har han bara rymt. Han har planerat in i minsta detalj, men när han väl ska göra det blir allting fel. Mitt i natten när han har lämnat huset för sista gången och beger sig bort ser han en raggartjej sitta och gråta vid strandkanten. Hon snäser av honom och han vandrar vidare, men träffar en gammal hjälplös tant som ramlat och skadat benet. Han springer tillbaka till tjejen och de bestämmer sig att ta tanten till sjukhuset. På vägen börjar de prata, Roberto, raggartjejen och en gammal tant.
En händelsefylld natt som förändrar alla tres liv.



En riktigt udda bok som jag verkligen gillar! Trots att den utspelar sig i verkligheten så känns den inte helt realistisk. Jag vet inte om författaren menat att göra det så, men jag gillar det i alla fall. Att de tre människorna träffas samma natt och lär känna varandra och hjälper varandra. Det blir så mysigt overkligt och originellt.

Språket var väldigt fint och annorlunda, förutom en sak som jag störde mig väldigt mycket på: istället för att skriva sig och dig skrev Per Nilsson sej och dej. Jag antar att han försökte få det att låta mer som talspråk, men varenda gång det stod det i texten ryckte jag till och stannade upp. Irriterande!

Konstigt nog tyckte jag inte allt om huvudpersonen. Han var en gnällig kille som just fyllt tretton år och var så... bara irriterande! Istället började jag tycka väldigt mycket om raggartjejen Veronica och den gamla tanten Clara. Veronica hade verkligen girlpower och var så cool. Clara verkade så snäll och oskyldigt trevlig. De två karaktärerna tyckte jag mycket om.

Jag tycker att den här boken var väldigt bra och har en grym titel. Rekommenderar den till de som inte vill ha helt verklighetstrogna och eländiga böcker.

lördag 23 oktober 2010

Läsning = Koppla av

Äntligen hemma! Imorse gick jag upp halv nio för att vara på simhoppsträning klockan tio. När den var färdig åkte jag hem och slängde i mig lite lunch innan jag åkte vidare för att spela två innebandymatcher. Vi förlorade båda, men gick ändå hem glada eftersom vi spelade riktigt bra. Men nu är jag trött och ska sjunka ner i bästa fåtöljen och läsa hur det går för Ellie och de andra i den femte delen i serien Imorgon när kriget kom. Snacka om avkoppling!

måndag 18 oktober 2010

Bokstatus

Idag avslöjades nomineringarna till Augustpriset och här är de nominerade ungdomsböckerna:

Syltmackor och oturslivet - Anna Ehring
Jag Finns - Maja-Maria Henriksson
Här ligger jag och blöder - Jenny Jägerfeld
Jag tycker inte om vatten - Eva Lindström
Det händer nu - Sofia Nordin
Tänk om... - Lena Sjöberg


Tyvärr har jag inte läst någon av de här böckerna, men är väldigt sugen på Det händer nu eftersom jag läst Natthimmel av samma författare och den var helt underbar. Här ligger jag och blöder verkar också bra, så de två ska jag föröka hinna läsa innan den 22 november, då vinnaren presenteras.

Det finns två andra kategorier också: Årets Skönlitterära bok och Årets fackbok men de låter så trista så jag orkar inte skriva om dem.


På läsfronten går det lite sådär. Jag slöläser Harry Potter och de vises sten för typ åttonde gången. Men jag vet inte riktigt vad jag ska börja på för bok så jag får nog fortsätta på den tills jag bestämt mig. Ett av de få problemen med många olästa böcker.

Just det! Jag har glömt att berätta att vi läser en bok högt i skolan. En komikers uppväxt av Jonas Gardell. Den är ganska bra men väldigt deppig. När vi har läst ut den tror jag att jag ska fortsätta på de andra två böckerna i serien - Ett ufo gör entré och Jenny.


Nu vet jag inte riktigt vad jag ska skriva. Vi har studiedag i skolan imorgon så jag kommer nog sitta kvar vid datorn ett tag till.

Godnatt och förlåt för mitt nästan helt meningslösa inlägg.

lördag 16 oktober 2010

Quidditch genom tiderna

Quidditch genom tiderna
Skriven av Kennilworthy Whisp (J.K Rowling)



Ni vet den där boken som Harry Potter läser i Harry Potter-böckerna. Här är den!
Precis som The Tales of Beedle the Bard är den här också en bok som finns med i böckerna och sen har skrivits i verkligheten. På framsidan står det att den är skriven av Kennilworthy Whisp, men eftersom han är en trollkarl är det egentligen J.K Rowling som skrivit den.
Jag vet. Det blev lite virrigt.

I den här boken står det om den populära trollkarlssporten quidditch. Hur den uppkom, vilka lag det finns och spelreglerna. En bok för quidditchfantaster!


Jag älskar verkligen när författare gör böcker som den här. Den känns så verklig eftersom jag läst om Harry när han själv läste den. Den är riktigt rolig också med konstig fakta och citat från knäppa trollkarlar och häxor. Det känns också som jag förstår quidditch lite bättre nu och längtar till nästa gång jag läser om en quidditchmatch i HPböckerna.

Är du ett Harry Potterfan är det här boken för dig!

fredag 15 oktober 2010

Tusen gånger starkare

Tusen gånger starkare
Skriven av Christina Herrström

Den här boken har stått i min bokhylla rätt så länge. Jag har tagit ut den. Fingrat på den och till och med börjat läsa på den en gång. Men slutade eftersom jag tyckte att det saknades dialoger. Men nu när filmen just kommit ut på bio tänkte jag att jag skulle göra ett nytt försök. Något som jag är glad att jag gjorde. Boken var nämligen riktigt bra!


I Signes klass har alla personer "roller". Mimi och hennes gäng är de coola och populära. De umgås med killarna och har alltid beudrarskaror runt som som förgäves hoppas att de ska få vara med i gänget. Sen finns det "töntarna". De ska varken synas eller höras. De umgås inte med någon och sköter sitt.
Men det är killarna som är populärast, som har makten. De bestämmer vilka som är snygga, vilka som är populära och vilka som är töntar. De får göra vad de vill. För lärarna gör det inget. Det är de som bestämmer.

Själv är Signe en tönt. Hon räcker alltid upp handen i klassrummet, men får hon frågan mumlar hon svaret så tyst att ingen hör. På rasterna sitter hon i biblioteket och efter skolan går hon alltid direkt hem.

Men så kommer Saga. Hon har aldrig gått i en svensk skola och vet därför inte hur man ska vara och bete sig. Hon pratar med alla. Sätter sig upp mot lärarna om hon ser att något är fel eller ser någon orättvisa. Tjejerna blir som ett lag. Alla hänger tillsammans och plötsligt inser de hur de har behandlats. Men killarna blir inte så glada när de inser att de inte har makten längre.


Jag tycker verkligen om den här boken. Bristen på dialoger och hur allt berättas av Signe - en tyst och ensam tjej som egentligen inte är särskilt speciell. Ibland ville jag bara ruska om henne och skrika att hon måste göra något.

Den här boken tar upp ett mycket viktigt ämne som ofta glöms bort. Hur behandlas egentligen killar och tjejer? Likadant, eller behandlas de faktiskt olika. Det tog den här boken upp. Och trots att jag tycker att det blev lite överdrivet är det bra att någon faktiskt tänker på det. När man läst den här boken börjar man undersöka sin omgivning och känner faktiskt igen många saker från boken.

Idag när jag var i skolan började jag observera hur det ser ut i våran klass. Är det killarna som har makten där? Jag kom fram till att det inte är så. Vi blir behandlade precis likadant och får båda säga lika mycket på lektionerna.

Men på sista lektionen - idrotten, började det hända saker.
Vi hade kört en hinderbana med mycket olika redskap. När det sedan blev dags att plocka undan gick alla tjejer lydigt fram och hjälptes åt att bära in allting i förrådet. Killarna däremot började direkt en spännande basketmatch vilket bara var i vägen för oss tjejer som plockade ihop.
När jag sedan sa det till läraren tittade han upp och sa "ojdå". Jag hoppas verkligen att killarna också börjar tänka på det (annars får de med mig att göra).
En riktigt bra och tankeväckande bok som borde läsas av alla som går i mellan- eller högstadiet. Själv ska jag försöka se filmen.

torsdag 14 oktober 2010

Tips till alla bokbloggare!

Det finns så många olika litteraturpris, men alltid är det några speciella personer som får bestämma vem som får det. Därför tycker jag att bokbloggen Breakfast Book Club hade en riktigt bra idé när de valde att gära ett litteraturpris där bokbloggare är de som bestämmer vem som vinner.

Vill du vara med är det bara att gå till deras inlägg om tävlingen och nominera fem böcker som kommit ut sedan november 2009 till november 2010.

Själv hade jag tänkt att vara med, men insåg snart att jag knappt äser några nya böcker. Det var knappt så att jag lyckades skrapa ihop fem nya böcker att nominera och de böckerna tyckte jag inte heller förtjänade något pris. Men läser du mycket nya böcker och har en bokblogg tycker jag verkligen att du ska testa!

tisdag 12 oktober 2010

En liten kärlekssång

En liten kärlekssång
Skriven av Michelle Magorian (som också skrivit den underbara boken Godnatt mister Tom)



Sjuttonåriga Rose och hennes syster får en stor överraskning när de kommer till den lilla kustbyn Salmuat. Det visar sig nämligen att tanten som skulla hand om dem hela sommaren har blivit inkallad att hjälpa till i andra världskrigetkriget, som pågår för fullt. De bestämmer sig att stanna där ändå, trots att de får bo helt själva.

De fastnar direkt för den lilla byn och dess trevliga invånare. Alec, med hans lilla antikvariat. Trevliga mrs Clarence, gravida Dot och mystiska Derry.

Men Rose hittar något annat i det lilla huset de bor i. En hög med gamla kärleksdagböcker från personen som bodde där innan dem. Och i takt med att hon läser dem, finner hon själv också kärleken...



Den här boken är helt underbar! Språket, omgivningen, karaktärerna... Allt är perfekt!
Jag kom verkligen att tycka om lilla Rose som utvecklades så mycket i boken.
Men jag kunde inte låta bli att fundera på hur annorlunda det var på den tiden. Rose var sjutton år, men behandlades som en elvaåring. Det är som att vi växer upp snabbare nu än då.

Det var också väldigt kul att läsa om någon som gillar att läsa. När Rose läste Jane Eyre blev jag jätteglad eftersom jag själv läst den. Det blev som en koppling mellan mig och henne. Jag blev så avundsjuk på Alecs antikvariat. Tänk att ha en hel affär av gamla fina böcker som man
får sortera hur man vill. *Dregel*.

Vad jag också gillar är att den inte var så förutsägbar som många böcker kan vara. Det var omöjligt att lista ut vad som skulle hända, vilket gjorde att jag ville läsa mer för att få reda på det.

Jag älskar den här boken och känner ett stort behovav att läsa resten av Michelle Magorians verk! Hoppas att de är lika bra!

torsdag 7 oktober 2010

Plugg, slöjd och nobelpriset

Som ni kanske märkt så har jag inte gjort så många inlägg på sistonde. Anledningen är att mina lärare plötsligt insett att det vankas höstlov och prackar på hela klassen med massor av prov och läxor. Idag hade jag både ett tal om meningen med livet (hihi) och ett dumt NO-prov och imorgon blir det franska-prov. Jag hoppas att det ska lugna ner sig snart så att jag hinner börja läsa igen. Just nu läser jag om första Harry Potterboken eftersom det är det enda jag orkar läsa på kvällarna.

Så till något lite roligare. Nobelpriset i litteratur gick till den peruanske (skriver man verkligen så) författaren Mario Vargas Llosa! Själv hade jag hoppats att någon av de få författare jag faktiskt läst skulle få priset, men det här är ändå jätteroligt eftersom Peru råkar vara ett av mina favoritländer. Det andra är Burkina Faso (sådant underbart namn). Mario Vargas Llosa är också en av min pappas favoritförfattare så vill jag läsa något av honom har vi böckerna hemma.


Till sist vill jag berätta om en liten sak jag gjorde i träslöjden. Eftersom jag är bokstavligt talat urkass på träslöjd har jag gett upp hoppet om att kunna göra något med raka linjer och något mer avancerat än att spika, limma och skruva. Den här idéen fick jag av Designtorget när jag såg en likadan hylla där fast i metall och utan fula märken. Men lypsylhyllan var helt och hållet min idé.


Som ni ser var jag lite stilren och valde bara att stoppa in svarta böcker i den. Boken ovanpå kan man lägga på den sidan man läser så tappar man inte bort sig. Den är också bra för att dölja min lilla snedspikning som jag tyckte blev charmig. Fast slöjdläraren använde ordvalet "slarvig".

tisdag 5 oktober 2010

Kvartalsrapport 3

Vad tiden går snabbt! Redan dags för den näst sista kvartalsrapporten för i år.
Lästa böcker från 1 juli till 1 oktober:

Juli:
Bridget Jones Dagbok - Helen Fielding
Imorgon när kriget kom - John Marsden
När natten är som mörkast - John Marsden
Skjut Apelsinen - Mikael Niemi
Stolthet och Fördom - Jane Austen
Baristas - Denise Rudberg
Tjänarinnans Berättelse - Margaret Atwood
Den tredje dagens kyla - John Marsden

Augusti:
Den hemliga historien - Donna Tartt
Öppna ditt hjärta - Coleen Murtagh Paratore
Nu är mörkrets tid - John Marsden

September:
Under lysande måne - Lian Hearn
Sprickor och Honungslim - Linzi Glass
Airhead - Meg Cabot
Flykten Från Berganien - Eva Ibbotson
Det är Lotta, förstås! - Merri Vik
Mockingjay - Suzanne Collins
Hunger - Michael Grant
Jag sökte dig och fann mitt hjärta - Nicholas Sparks


19 böcker lästa, vilket är 6 färre än förra gången. Dock märker jag att jag har läst mycket svårare böcker det här kvartalet än vad jag har gjort innan, vilket är kul.
Varför jag bara läste tre böcker i august har jag ingen aning om. Men Den hemliga historien var en riktig tegelsten och sen kanske jag bara behövde vila lite innan skolan började... Eller så var jag bara för lat.


Favoriterna
Det har varit riktigt många bra böcker det här kvartalet och supersvårt att välja ut de bästa.

Imorgon när kriget kom

Stolthet och Fördom


Mockingjay


Hunger

fredag 1 oktober 2010

Jag sökte dig och fann mitt hjärta

Vilken underbar titel va?

Jag sökte dig och fann mitt hjärta
Skriven av Nicholas Spaks


Den här boken hittade jag faktiskt hos min farmor och farfar. De berättade att de hade rensat ut massor av böcker som skulle till soptippen. Förfärad sprang jag ut till förrådet och udersökte påsarna. Det var mest gammalt skräp, men en del riktigt fina grejer. Bland annat Mina Drömmars Stad och resten i den serian av Per Anders Fogelström och Arn-serien av Jan Guillou (som min kusin lyckades norpa åt sig framför näsan på mig). Men gladas blev jag när jag såg den här. Jag har nämligen snyftat mig igenom filmatiseringen av den här otaliga gånger men då heter den The Notebook, eller Dagboken.

Boken utspelar sig i USA någon gång under 30-talet. Noah, en fattig pojke som älskar lyrik, träffar Allie, den rika, snobbiga tjejen från staden. De blir genast förälskade och umgås med varandra hela sommaren. Men någon gång måste det roliga ta slut, och Allie åker förtvivlat hem till staden.
Fjorton år senare är hon förlovad med den ansedda advokaten Lon pch lever ett lyckligt liv. Men några veckor innan bröloppet kommer hon att tänka på Noah, sin första kärlek. Hon säger till Lon att hon ska åka och shoppa i några dagar men beger sig egentligen till Noah. Men väl där börjar hon känna något igen. Något hon inte känt på fjorton år.


När jag läste den här kunde jag inte låta bli att hela tiden jämföra den med filmen. Jag älskar verkligen den filmen och önskar att jag hade läst boken först. För nu blev jag irriterad på hur filmen alltid var lite bättre. Annars brukar det vara tvärt om. Att boken är bättre än filmen. Men den här boken blev lite för mycket. Det handlade bara om kärlek hela tiden. Jag blev bara så trött på hur de om och om igen tänkte på hur snygg den andra personen var och hur hett den ville ha hon/han. Det blir inte riktigt någon dialog.
Men trots den tråkiga handling så väger slutet upp lite. Det var verkligen underbart. Jag var helt tårögd och fick svårt att läsa.
På det hela taget en ganska bra men lite fjantig bok.
Jag blev lite nyfiken på författaren och ser att han har skrivit många andra böcker som verkar väldigt spännande. Ska nog ge dem en chans någon gång.

söndag 26 september 2010

Hunger

Hunger
Skriven av Michael Grant
Andra delen i serien Gone

Läs inte detta om du inte läst Övergivna! Spoilervarning!

Allt har börjat lunga sig i Perdido Beach. Det är tre månader sedan alla över femton år försvann och Sam har blivit vald till borgmästare i Zonen. Men maten börjar ta slut och ungdomarna svälter. Och när människor blir tillräckligt hungriga är de i stånd att göra nästan vad som helst för att överleva...
Samtidigt får Sam höra att Caine, som hållit sig undan sedan deras strid, vill åt kraftverket. Men vad skulle Caine ha att göra i ett kärnkraftverk?
I stadenväxer klyftorna mellan de barn med krafter och de utan. De normala är rädda att de barnen med krafter - missfostren, ska bli allt för mäktiga. Så Zil och hans kompisar startar ett gäng, Människofronten. De ska göra sig av med missfostren och själva härska över Zonen.

Och långt inne i grottan finns Mörkret. Och det är hungrigt...


Den här boken var precis som ett slut i en vanlig bok. Där allt drar ihop sig och blir sådär olidligt spännande att man inte kan släppa blicken från texten. Precis så var hela den här boken. Spännande rakt igenom. Vilket är bra, oftast. Grejen är att det blev lite för mycket spänning. Jag fick inte riktigt något andrum mellan alla händelser och hann inte reflektera över händelseförloppet. Men jag tycker ändå om den och trots att den inte är riktigt lika bra som Övergivna så är den rysligt bra.

Skulle jag beskriva den här boken med bara ett ord så skulle jag säga grymhet, eller kanske ondska. För det är precis vad den här boken handlar om. Hur långt människor faktiskt kan gå för att överleva. Och hur de reagerar när de är rädda. Jag kan inte låta bli att jämföra det med förr i tiden när man anklagade kvinnor för att vara häxor och brände dem på bål. Då var de också rädda. Rädda för något de inte förstod, som var övermäktigt.

En sak jag har märkt är att jag inte gillar käraktärerna i den här boken. Alla går mig på nerverna och jag ibland vill bara dra mig i håret och skrika åt dom att sluta vara så korkade. Den enda jag verkligen tycker om är Edilio. Han är lugn och stadig genom hela boken. Man vet vart man har honom och han är inte fullt så idiotisk som andra i Zonen.

Precis som i förra boken så börjar varje kapitel med en nedräkning. Men till skillnad från förra boken så får man inte veta vad det är som räknas ner, vilket fick mig att fortsätta läsa av nyfikenheten. Det är mycket det som den här boken går ut på. Att få veta en tillräckligt stor del av något så att man blir nyfiket och måste läsa vidare för att få reda på det. Nea like!

Jag kan inte låta bli att jämföra Hunger med The Tribe och X-Men. Precis som i The Tribe så har alla vuxna försvunnit och de övergivna ungdomarna kämpar för att överleva. Och precis som i X-Men får vissa människor superkrafter och det blir lite människor VS mutanter. Som tur är älskar jag båda sakerna och blandningen är underbar!

Ett tips till.. ja, alla!

fredag 24 september 2010

Mockingjay

Äntligen en ledig kväll! Tar en paus från min (oväntat trista) SO-uppsats och skriver om lilla Mockingjay.

Mockingjay
Skriven av Suzanne Collins
Tredje och sista delen i serien The Hunger Games. Hungerspelen på svenska.

Eftersom det är väldigt många som inte har läst den här boken än så tror jag faktiskt att jag hoppar över att skriva vad boken handlar om. Vill ju inte förstöra för de som just ska börja på serien. Men kort om vad Hungerspelen är:

Hungerspelen är en tävling som utspelar sig i en rå och cynisk framtid där majoriteten av bofolkningen lever i fattigdom och hunger. De få rika människorna bor i Huvudstaden. För att underhålla de välbergade människorna anordnas varje år en tävling, Hungerspelen. Där lottas två ungdomar ut från de tolv olika distrikt runt om Huvudstaden till att vara med. De släpps ut på en arena där de sedan är tvingade att döda varandra. Allt direktsänds. Den som överlever vinner.

Mockingjay var väldigt annorlunda jämfört med de två tidigare böckerna. Den var inte lika snabb och spännande. Istället får man följa Katniss och hennes samvete. Hennes tuffa val och personer i omgivningen. Jag måste säga att jag blev lite besviken. Jag kände inte som i de tidigare böckerna ett stort behöv av att läsa vidare utan att hjärnan sprack av nyfikenhet. Istället behövde jag ibland lägga ifrån mig boken och göra något annat en stund. Det kan ha påverkat lite att jag läste på engelska, eftersom det blev väldigt svårt att förstå ibland när det gick väldigt fort. Ett tag blev jag så förvirrad att jag inte hade en aning om vad som hände och allt snurrade omkring i huvudet.
Slutet tyckte jag dock om, även fast jag inte är så förtjust i epiloger. Det var typ det slutet jag ville ha.

På det hela taget var boken rätt så bra, men inte alls i samma klass som Hungerspelen och Fatta Eld. När den kommer ut på svenska kommer jag nog inte kunna låta bli att läsa den då också. Men jag vill ge den ett plus för det fina språket!

tisdag 21 september 2010

Tack, Tack, Tack

Jag är så glad! Idag när jag loggade in på datorn så jag att jag hade fått en kommentar. Redan där var jag glad eftersom jag älskar kommentarer. När jag sedan läste att Amelie har gett mig en Beauiful Blogger blev jag typ fjuppelt så glad (om man kan säga fjuppelt)! Tusen tack Amelie!

Så, när man har fått en sån fin award ska man göra följande:
*Kopiera in awardbilden i sin blogg för att visa att man har fått den.
*Tacka och länka till den som nominerade en.
*Nominera sju andra bloggare och länka till dem.
*Berätta sju saker om sig själv


Här är de bloggare som jag vill ge denna award till:

Amelie - Jag vet faktiskt inte om man får skicka tillbaka en award, men jag tycker verkligen att Amelie förtjänar den. Hon tipsar mig alltid om nya spännande böcker och skriver riktigt bra recensioner som jag älskar att läsa!

DJ:s böcker - En riktigt bra bokblogg som har nästan precis samma boksmak som mig, i alla fall när det gäller fantasy. Roligt att få läsa om författaren i varje recension också!

Adde's bokblogg - Jag älskar att läsa om alla omläsningar av Harry Potter och alla andra böcker. Rolig blogg med fin design.

Hannas Boktips - Alltid lika intressant att läsa om allt från möten med BOKarna till en recension på någon bok jag blir sugen att läsa.

Addikoko - Bra blogg som ständigt uppdaterar med kuliga recensioner och som och har ganska lik boksmak som jag själv.

Alice's och Lyra's Bokhylla - En snygg och välskriven blogg som får läslusten att krypa i mig när jag läser om alla spännande fantasyböcker. Längtar alltid till nästa inlägg!

Sofies Bokblogg - En blogg med så otroligt cool design! Och förutom designen också väldigt bra bokrecensioner. Jag älskar att du skriver första meningen i boken. Riktigt kul!

Sådär ja. Sju bloggar, alla bokbloggar, som jag tycker är väldigt bra. Jag är rätt säker på att många redan fått awarden, men det gör nog inte så mycket med två.

Nu ska jag skriva sju saker om mig själv:

*Jag går på simhopp och innebandy och tycker att det är jättekul.
*Jag har läst Harry Potter och Fenixordern åtta gånger.
*Pitepalt är det bästa jag vet!
*Jag är så beroende man kan bli av ett tv-program kallat The Tribe.
*Jag har alltid minst tre Lypsyl med mig vart jag än går i fall att jag skulle tappa ett och det andra skulle ta slut.
*Jag byter favoritband/artist hela tiden men just nu är det Smashing Pumpkins och The Pretty Reckless som är mest spelade på min spotifylista.
*Min familj älskar att vara på semester och i hela mitt fjortonåriga liv har jag varit i 23 olika länder.

Det var det. Tack ännu en gång för den fina awarden Amelie!


På läsfronten går det bra. Har läst ut Mockingjay, recension kommer någon gång då jag inte har en hög med läxor på skrivbordet. Just nu håller jag på med Hunger av Michael Grant som hittils verkar precis lika spännande som den förra.

Hejdå!

fredag 17 september 2010

Flykten från Berganien

Flykten från Berganien
Skriven av Eva Ibbotson



Tally är en liten tjej som bor med sin pappa i London i början av andra världskriget. Hennes pappa jobbar som läkare, men är alldeles för snäll mot sina patienter och tar för lite betalt. Därför har de inte så mycket pengar. Så när Tally erbjuds ett stipendium på en internatskola ute i landsbygden ser hennes pappa en chans att ge sin dotter en bra utbildning, och få bort henne från kriget. Motvilligt åker Tally iväg, men redan på tåget inser hon att skolan hon ska börja på, Delderton, inte är riktigt som andra skolor. De behöver inte ha skoluniform, de tilltalar lärarna med förnamn och tillåts göra ungefär vad de vill.

Efter bara några dagar stormtrivs Tally och får massor av nya vänner: Julia, vars mamma är en känd skådespelerska som aldrig har tid med sin dotter. Kit, som bara vill komma till en helt vanlig internatskola där man måste ha slips och har kricketturneringar. Magda, hon som tar hand om barnen men lagar hemsk choklad eftersom hon aldrig kan sluta tänka på filosofen hon skriver en biografi om. Men mest spännande får Tally när hon träffar biologiläraren, Matteo. På hans lektioner vet man aldrig vad som väntas.

När Tally och några andra av barnen får höra om en folkdanstävling i det lilla landet Berganien blir de genast sugna och börjar öva in en liten dans. Men när de kommer till Berganien blir det inte riktigt som väntat. Kungen, som gjort hårt motstånd mot nazisterna blir skjuten och Karil, kungens son, är i stor fara. Tally och barnen från Delderton bestämmer sig för att rädda prinsen och ta med honom hem till England. Men de som vill åt Karil ger sig inte i första taget...


Vilken rolig bok! Handlingen tycker jag var rätt tråkig och ointressant. Det som gjorde boken så underbar var alla udda karaktärer. Magda, Clemmy, Matteo, Kit, och lilla Pom-Pom. Alla var så konstiga och annorlunda. Min absoluta favorit är Magda. Hennes evinnerliga prat om Schopenhauer fick mig att flera gånger briska ut i gapskratt.
Men det jag tyckte var absolut bäst med boken var Delderton. Jag vill också gå på den skolan! Jag vill försöka låtsas att jag är en gaffel, bli väckt klockan 4 på morgonen för att kolla på uttrar och få äcklig choklad med skinn på.

En rolig och mysig bok som jag rekommenderar! Kanske främst till barn i 10-12 år, men till andra också. Som jag själv. :)

måndag 13 september 2010

Airhead

Airhead
Skriven av Meg Cabot



Jag började läsa den här boken igår kväll när jag behövde en paus från Mockingjay. Det slutade med att jag läste ut den utan ha rest mig ur fåtöljen en endaste gång. Så bra var den!

Em Watts är lite udda. Hon umgås inte med andra tjejer, bara med sin bästa kompis Christopher. De är båda galna i datorspel och emot de "levande döda" i skolan - de personer som inte har någon personlighet och alltid ska vara likadana som någon annan. Men i hemlighet vill Em vara lite mer än kompis med Christopher.
När Em blir tvingad att följa med sin lillasyster Frida till en invigning av ett nytt shoppingcenter i staden händer något. Nikki Howard är där! Enligt Frida är hon den hetaste supermodellen som är på nästan alla tidningsomslag. Em, som är feminist, klär sig i jeans och munkjacka och hatar att sminka sig blir föga imponerad. Men när Frida går fram och frågar om en autograf ser Em något. Någon är på väg att skjuta ner tvskärmen i taket som råkar hänga precis ovanför Nikki, och Frida!Em kastar sig fram och knuffar undan Frida precis innan skärmen faller. Men även om den inte hamnar på Frida så hamnar den på Em...
När hon vaknar upp på sjukhuset känns något annorlunda. Hon tittar på sig själv och blir chockad. Det är inte Ems kropp hon ser, det är Nikki Howards!

Vilken bok! Den var så rolig och annorlunda. Som jag redan skrivit var den omöjlig att lägga ifrån sig. Allt blev så skruvat och det var omöjligt att inte skratta... och gråta. För sorglig var den också. Precis som de flesta andra Cabot-böcker blev den väldigt förutsägbar, men det är helt okej. När jag var färdig med den ville jag bara ha mer. Ett måste för alla Cabotfans!

torsdag 9 september 2010

Sprickor och honungslim

Sprickor och honungslim
Skriven av Linzi Glass



Emily lever i ett stort hus i Sydamerika, Johannesburg i mitten av 60-talet. I huset bor också hennes syster Sarah, hennes föräldrar, hushållerskan Lottie och gårdsvaktaren Buza. Hennes föräldrar bråkar nästan jämt och Emilys enda kompisar är Buza och Sarah. Men så kommer en kringresande zigenarfamilj som får tillåtelse att bo på Emilys föräldrars stora gård i deras husvagn. Och för en tid slutar föräldrarna bråka. Familjen har två söner, och en av dem blir Emilys första riktiga kompis.
Men så händer något och helt plötsligt förändras allt.

Trots att den här boken var riktigt mörk och hemsk kunde jag inte låta bli att le när jag läste den. Den var någon sorts mysig stämning över den som fick mig att bli glad. Men ibland var det riktigt sorgligt och en gång blev jag riktigt arg och fick lust att riva sönder boken. Den utspelade sig i mitten av 60-talet, då svarta diskriminerades och ansågs inte vara lika mycke värda som andra människor. Jag blir bara så förbannad! Att man på grund av sin hudfärg ska dömas på olika sätt. Det är verkligen ett viktigt ämne och jag är glad att det togs upp.
En sak som jag nästan tycker var det bästa i hela boken var alla historier Buza berättade för Emily. Det var verkligen underbara historier och jag hade gärna läst en hel bok med sådana historier.
Jag gillade verkligen den här boken och blir riktigt sugen på att läsa mer av den här författaren!

måndag 6 september 2010

Hejdå! Ses efter Mockingjay

Nu har Det kommit. Paketet med stort D. Paketet innehållande sju stycken (förhoppningsvis) bra böcker. Men nu hinner jag inte skriva mer. Mockingjay väntar.

torsdag 2 september 2010

Under lysande måne

Under lysande måne
Skriven av Lian Hearn
Den tredje delen av fem i Sagan om klanen Otori



Kaede och Takeo har just gift sig och deras kärlek är starkare än någonsin. Men de har trotsat Arai, ledaren av de tre rikena. Han är efter dem, men de är fast bestämda att ta över marken som de rättmatigt ärvt. Men med släktets lönnmördare bakom varje gathörn och en mäktig krigsherre som är fast besluten att hämnas blir inget som de hoppats på.

I en värld av män måste Kaede kämpa och visa sig stark, annars blir hon direkt nertrampad.

Takeo måste visa att han kan styra en ett land och att han inte tillber den "förbjudna" guden. För tillber man "de gömdas gud" är det enda straffet döden.

Hur ska deras kärlek överleva?



Det känns som att alla böcker jag läst den senaste tiden har varit "helt okej". Men det är konstigt nog så. Jag hade väldigt svårt att fastna i den här boken och alla konstiga namn gör att jag ofta inte vet vem som pratar och vart de är. Men jag älskar verkligen språket! Det är helt underbart, med många detaljrika beskrivningar och oväntade ordval. Ibland kunde jag sitta och läsa samma mening om och om igen, så facinerad av orden.

En sak jag gillade men samtidigt tyckte var lite obehaglig var alla väldigt välbeskrivna krigsscener. Ibland blev det lite för mycket, men samtidigt blir det en del av boken.


Det var väldigt intressant att läsa om hur det var för kvinnorna på den tiden. Jag vet inte riktigt när den ska utspelas, men man förstår att det var för länge sedan. Kvinnorna då hade nästan inget att säga och betraktades ofta som ägodelar. Dock fanns det endel tjejer med girlpower som krigade och ägde ut många män. Det tycker ja var lite kul eftersom i andra liknande böcker är det bara män som krigar.


På det hela taget var boken som jag skrev i början "helt okej". Lite väl långtråkig ibland men en välskriven och intressant handling. Jämfört med de tidigare böckerna tycker jag fortfarande att den första var bäst, men den här var bättre än tvåan.

söndag 29 augusti 2010

Har ångrat mig

För någon eller några veckor sedan skrev jag en recension av Den Hemliga Historien av Donna Tartt. Då tyckte jag att den var okej, men lite långtråkig. Jag tror att jag förhastade mig lite där. Nu har det gått ett tag sedan jag läste den men jag har inte kunnat sluta tänka på den. Jag sakna Bunny och alla de andra.



Jag tror att det är en sån bok som måste vara lite långsam och händelselös ibland, annars blir det inte samma upplevelse. Så nu har jag ångrat mig. Den Hemliga Historien var bättre än "helt okej". Den var riktigt bra!



Läs min förra recension här.

Trist Helg

Här är en liten redogörelse av vad jag gjorde igår. Men jag varnar er, det är inte det minsta intressant.



08.30 - Vaknar extra tidigt eftersom simhoppet börjar 10.


08.33 - Inser att jag har fått en dum förkylning och skippar simhoppet.


08.45 - Lägger mig i sängen med lite choklad och kollar på The Tribe.


10.45 - Är dum nog att fälja med pappa och brorsan till Skärholmen.


11.10 - Ångrar att jag åkt till Skärholmen.


12.37 - Åker dödstrött hem från Skärholmen.


13.00 - Lägger mig i min mysfåtölj.


14.00 - Ligger i min mysfåtölj.


15.00 - Ligger i min mysfåtölj.


15.30 - Försöker få i mig en sen lunch, men har för ont i halsen.


15.45 - Lägger mig i min mysfåtölj.


16.30 - Ligger i min mysfåtölj.


16.30 - Ligger i min mysfåtölj.


18.30 - Ligger kvar i min mysfåtölj.


21.00 - Blir plötsligt väldigt pigg och hoppar ur fåtöljen.


23.00 - Är fortfarande väldigt pigg men går och lägger mig eftersom jag blir nyfiken på hur jag kommer känna mig nästa dag.

Min fåtölj. När jag inte sitter i den blir den ett ställe där jag lägger kläder som jag inte orkar stoppa in i garderoben. Praktiskt va?

torsdag 26 augusti 2010

Så många roliga enkäter

Enkäter är så otroligt roligt. Här är en som Amelie gjort.




Fota och lägg in en bild på din bokhylla som den ser ut just nu.







De tre svarta bilderna är från samma bokhylla. Den sista är min färgglada "Cabothylla" där mina Meg Cabot böcker står. Några böcker är dock utlånade just nu. Klicka på bilden för att den ska bli större.


Hur många böcker består din bokhylla av?
204 stycken tror jag att det blev. Sen har jag hela Lotta-serien av Merri Vik hos min mamma men tycker inte riktigt att den räknas.

Vilka språk är böckerna på?
Alla är på svenska förutom 4 stycken som är på engelska.

På vilken bokstav har du flest författare?
B och G. På båda har jag 9 författare.

B - Gunilla Bergström, Julie Bertagna, Terence Blacker, Enid Blyton, Emily Brontë, Charlotte Brontë, Dan Brown och Melvin Burgess.

G - Jostein Gaarder, Måns Gahrton, Neil Gaiman, Pernilla Gesén, Emma Granholm, Michael Grant, Maria Gripe och Lisa Gålmark.

Av vilken författare äger du flest böcker?
Meg Cabot. Jag har 31 böcker av henne.


Vilken bok i din bokhylla har du ägt längst?
Hmm, det kan vara Tjuven av Gunilla Bergström eller Momo eller kampen om tiden av Michael Ende. Båda har jag haft så länge jag kan minnas.


Vilken bok är ditt senaste tillskott i bokhyllan?
Så grydde hämndens timme av John Marsden.

måndag 23 augusti 2010

Nea is back

Japp. Efter en väldigt lång "lässvacka" har jag börjat läsa igen. Jag har ingen aning om varför jag inte läste. Jag tror att datorn kan ha något med saken att göra...


Eftersom det blir lite tråkigt att göra en recension för varje bok i en serie med rätt många böcker så gör ja en lite större recension på bok 2, 3 och 4 i serien Imorgon när kriget kom. Vill du läsa en recension på den första boken så klicka här.

Eftersom jag inte vill avslöja vad som händer så skriver jag bara lite om vad själva serien handlar om.

Australien har blivit invaderat och befolkningen har tagits till fånga. Några ungdomar lyckades undgå att bli tagna och lever nu ute i bushen i deras hemliga fristad kallad Helvetet. De gör motstånd mot inkräktarna och kämpar för att överleva och ta tillbaka vad som är sitt.


Den här serien är riktigt, riktigt bra. De känns på något sätt väldigt realistiska och innehåller alla kryddor för en riktigt bra bok. Det blir aldrig långtråkigt och berättelsen går framåt. Mina favoriter var nummer 1 och 3. Tvåan och fyran kändes inte lika spännande. Jag ska verkligen läsa de tre sista böckerna och jag blir lite nyfiken på böckerna som handlar om hur det blev efter kriget. En serie som verkligen rekommenderas!

torsdag 19 augusti 2010

Hejsan

Hej och välkommen till min nya bokblogg. Jag hade en gammal som heter boknea.blogg.se men Blogger verkar mycket bättre så nu flyttar jag hit. Här kommer det skrivas om allt som rör böcker, men främst bokrecensioner. Hoppas du kommer läsa den.

Kram Nea