lördag 8 februari 2014

En tyst favoritjävel

På väg in till stan för att ta en kvällsfika med Amelie igår så läste jag ut Tell the Wolves I'm Home. Jag hade skitsvårt för att sätta fingret på vad det var för speciellt med boken. Jag fastnade i den så fort jag började läsa, och jag satt verkligen hela pendlingen till och från skolan och bara läste, inte twitter eller smsade eller något annat. Jag var liksom helt fast i den. Men den var inte spännande. Den var inte svår att lägga ifrån sig. Den var inte mind-blowing. 

När jag sa det här till Amelie sa hon "Aah det är en sån där tyst favorit. En sån där som kryper in under skinnet på en och kramar om hjärtat utan att man liksom märkt att den smygit in." JA, sa jag. Det är precis en sån det är. En tyst favorit. Ingen OMGfavorit, för att citera Amelie. 

För nu när jag är klar med boken saknar jag den. Sådär som när en inte har smsat på länge med en kompis en annars ofta smsar med. Det känns liksom lite tommare än vad det gjorde när jag hade boken i väskan och fick spendera mitt pendlande med June och Toby och Finn och Greta. 

Det var en sån där bok som får mig att känna mig mindre ensam om min plats i världen. Typ som The Perks of Being a Wallflower eller texter i Rookie Magazine. När jag plötsligt läser mina tankar tryckta på papper, samlade i en perfekt stjärnbild för mig att få överblick över och plötsligt förstå, så som jag aldrig förstått dem när de virvlat omkring på himlavalvet i mitt huvud. Då känner jag mig aldrig ensam. 

Nu ska jag skaffa mig en helt jävla fantastisk tekanna också, en sån speciell som Finn hade. Och om ni undrar över min oväntade svordom (för who am I kidding jag svär alldeles för lite) så läser jag Dyngkåt och hur helig som helst av Mia Skäringer just nu och den gör mig så svärsugen.

Den är också helt jävla fantastisk.

4 kommentarer:

  1. Vad sugen jag blev på att läsa Tell the Wolves I'm Home nu! Har haft ögonen på den länge, men har mest läst lite halvdåliga recensioner på den. Vill ha en sån där tyst favoritjävel! :D

    SvaraRadera
    Svar
    1. Åh läs den! Den är verkligen hemskt speciell på en skitbra sätt :D

      Radera
  2. Det där var verkligen den bästa förklaringen jag någonsin hört! Jag har aldrig lyckats riktigt skriva ner det, men du/Amelie sätter ju ord på känslorna :D

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja när hon sa det var det som att allt bara gick upp för mig. Tyst favorit är ju så bra liksom!

      Radera