lördag 23 november 2013

Fire is catching - contain it

Klockan 00:00 satt jag, Amelie, Anna, Pia och Stina i biosalongen för att äntligen få se Catching Fire. Vi var redan emotionellt nedbrutna efter att ha sett The Hunger Games i salongen lite tidigare och bara det var en upplevelse nog. Jag hade sparat på den sedan jag såg den på bio för tredje gången så att äntligen få se den igen - WOW.
Jag cosplayade huvudstadsbo
***För er som inte har läst Catching Fire eller ni som inte har sett filmen och är känsliga för spoilers så kan det vara bra att sluta läsa här och istället åtgärda detta.***


Catching Fire började, jag grät lite, utbytte blickar med Amelie när båda visste att något extremt jobbigt skulle hända, vi gjorde rebelltecknet varje gång de gjorde det i filmen trots att ingen annan i salongen gjorde det och jag fick rysningar över hela kroppen varje gång Ceasar Flickerman intervjuade någon i sin show.
Källa: http://weheartit.com/Un_calvaire












Catching Fire var inte bara bra, den var bättre än The Hunger Games, jag menar det. Nu i uppföljaren har karaktärerna utvecklats och både Effie och Cinna stod ut extra mycket med sina mer sorgsna jag. Gale får vara med lite mer och jag början äntligen fatta tycke för honom. Vi har mycket tid i början innan själva arenan, som jag tycker är den bästa delen av boken och jag tycker även filmen var som starkast då. Upproret i Distrikt 11, Katniss och Peetas komplicerade situation gentemot varandra och hur alla andra gamla tributs presenteras blir hemskt mäktigt tack vare att skådespelarna så skickligt förmedlar så mycket mer än bara det som uttalas verbalt. Finnick och Mags blickar till varandra som verkligen förklarade hur de kände för varandra trots att det aldrig nämns. Katniss och Peetas tomma ord och kärleksbetygelser, men hur en samtidigt förstår hur beroende de är av varandra när de delar säng för att fly mardrömmar från arenan. Hur Stanley Tucci så fantastiskt spelar Ceasar Flickermans falska men ändå hemskt övertygande charm och oskyldiga glädje inför detta spännande spel.


Ja det bästa med Catching Fire är skådespelarna, det är de som verkligen står ut från filmen och gör den perfekt. Att den är så sann till boken uppskattar jag också, att de tagit sig tid att verkligen se till att bokens händelser verkligen ska fungera på film.

Scenen i hissen där Johanna naket står och blir uttittad av förtjusta Peeta och Haymitch är det enda i filmen jag gärna tar bort. Katniss står där och ser väldigt dissapproval ut och jag känner mest hur scenen helt tappade funktionen den hade i boken, där den skulle visa på hur "oskyldig" Katniss är. Här ska tittaren bara skratta åt hur "kul det är med män som tittar på nakna kvinnor medan andra kvinnor tittar uppfordrande på männen eftersom kvinnorna alltid måste vara förståndiga och ha koll på männen". Nej, jag skrattade faktiskt inte för det var inte kul.

Mitt råd (eller okej det är en order) är att genast slänga ifrån er alla matteböcker och kaffekoppar ni har i händerna och springa till biografen och se Catching Fire. Köp gärna en biljett till mig också för jag vill se den igen ... and again and again and again!

lördag 2 november 2013

ett litet hej

Ibland kommer livet i vägen för läsning och bloggning och de senaste två veckorna har livet
stått som ett cementblock framför läsning och bloggning. Det har varit jobbigt och jag har inte haft tankarna på böcker och internet.

Tvåan i gymnasiet har också visat sig vara tidskrävande och jag har nog tagit på mig mer saker än jag hinner med. Jag har börjar prioritera bort saker nu i alla fall.

Nu ska jag iväg till Tanzania i två veckor så det blir två veckor till av tystnad. Jag ska titta på djur, ha kul med släkten och läsa A Feast for Crows.

Jag och Alva håller på med ett event som heter RANDOM FANDOM, som precis som namnet antyder är en träff för fandoms. Häng gärna på!

Det positiva med att jag inte skriver på bloggen är att jag inser hur mycket jag saknar det. När jag lyckats få ihop det med tid och liv och allt ska jag börja skriva lite mer än ett inlägg i månaden igen. Men inte just nu.
Jag är lite för stolt över min halloweenoutfit för att kunna låta bli
att visa upp den här på min åh så strikt bokrelaterade bokblogg