Ett litet ord liksom

Hela den här grejen om att DN nu inte ska använda ordet hen distraherade mig från läxorna, så nu skriver jag mitt inlägg i debatten här. Hela det här med att DN inte ska använda hen förstår jag inte riktigt, men jag har inte heller hittat något uttalande från DN själv om det, så vem vet vad som försiggår?

Jag vill istället bara prata om ordet hen. HEN. Tre bokstäver. Ett samlingsord för han och hon. Kan användas när man inte vet om den hen man pratar om är kvinna eller man. Eller om någon helt enkelt faktiskt inte vill identifieras med något av könen. Jag tror dock att det är på andra punkten som folk blir lite irriterade.

"Man är ju fysiskt fortfarande en man eller en kvinna, oavsett hur man känner psykiskt". Visst är det så, men varför måste vi vara så fast vid detta? Kan man inte få vara man eller kvinna, men ändå få vara könsneutral? Tycker du det är töntigt att inte vilja identifiera sig med något kön, visst. Men varför inte fortsätta respektera den människa som faktiskt kanske mår bättre av att få vara könsneutral. Att byta ut en ynka bokstav i ett ord för att en människa ska känna sig respekterad och kanske må bättre. Det är väldigt lätt gjort, och jag förstår inte varför det ska ta emot så mycket.

Ordet hen innebär inte att vi ska lägga könen bakom oss börja ett nytt könsneutralt samhälle. Det är bara ett litet ord som fyller en lycka i grammatiken och kan göra att några människor faktiskt känner sig tryggare i sin identitet. Hur kan detta lilla ord vara så farligt och hemskt?