måndag 13 augusti 2012

Go Ask Alice

Go Ask Alice
Det finns inget författarnamn här, utan på framsidan står det "Anonymous". Det ska vara en anonym femtonårig flickas dagbok. Om detta är sant eller om det egentligen är en skönlitterär bok är svårt att veta.
Alice skriver i sin dagbok om hur hon testar på droger, och hur hon sedan "kommer in på fel bana". Det är en bergochdalbana av känslor, med några glada stunder, mest hemskheter. När hon dog hittades dagboken och publicerades (om det nu var en dagbok alltså).

Jag har lite svårt att skriva en recension på denna bok på grund av tveksamheten kring om det verkligen är en riktig dagbok eller bara skönlitteratur. Det känns som att jag borde angripa boken på olika sätt beroende på detta. Är det som boken utlovar en dagbok av en tjej som senare dog av droger borde jag kanske visa mer respekt än om det är vanlig skönlitteratur. Jag vet inte, och väljer helt enkelt att skriva de åsikter jag har, och försöka att inte ta hänsyn till bokens uppkomst.

Först av allt: snacka om deprimerande och frustrerande läsning. Jag blir irriterad på både Alice och hennes passiva omgivning. De vuxna omkring henne hjälper henne verkligen inte på ett särskilt bra sätt. Förhoppningsvis ser det bättre ut idag än på 70-talet. Jag gillar dock hennes föräldrar, som för en gångs skull framställs som stöttande och snälla. Det är inte vanligt i tonårsböcker där huvudpersonen har mycket problem. 

Alice känns väldigt trovärdig, och väldigt naiv. Jag blev så frustrerad på henne, inte bara gällande drogerna utan hur hon betedde sig i allmänhet. Att dra med en kompis till en annan stad och starta en butik utan att meddela någon där hemma. Hon måste väl förstå att det inte kan hålla i längden? Usch vad irriterande det var.
    Hur hennes droganvändande speglades tycker jag var väldigt intressant. Det gick verkligen upp och ner. Ena stunden älskade hon droger, nästa hatade hon dem och skulle aldrig ta dem igen i hela sitt liv. Jag har ju själv ingen erfarenhet av droger, men detta känns som ett beteende som många droganvändare är vana vid. Det här att ha ett hatälskande förhållande till drogerna. Det kan nog vara väldigt nyttigt för människor med drogproblem att läsa den här boken och sitta som en utomstående och känna igen sig i vad de läser.

Vad jag tycker är lite läskigt att det att allting är skrivet ur huvudpersonens perspektiv, och hon använder ofta droger. Vad är sant, vad är inte? Vilka händelser överdriver hon, vilka viktiga delar av saken hoppar hon helt över att berätta? Som läsare är jag helt låst i hennes huvud, med enbart det hon väljer att berätta som stöd för berättelsen. Det är både lite fascinerande och intressant.

Mitt största problem när jag läste var det att jag inte brydde mig om vad det var som hände. Huvudpersonen påverakade mig inte att känna något, och jag brydde mig inte så mycket om henne. Jag kände mig inte riktigt delaktig, mer som en främling som råkat hamna i en tjejs huvud.

Det är intressant läsning, men inget mer. 


Titel: Go ask Alice
Författare: Anonymous
Förlag: Avon 
Utgivningsår: 1971
Sidor: 189
Språk: English

1 kommentar:

  1. Jag har aldrig riktigt velat läsa den här, den låter inte särskilt glad heh.

    Filmen MÅSTE du bara se! Dakota Fanning spelar huvudpersoner har jag för mig och hon är awesome som vanligt. Bara det att det är roligare att se henne som barn än som en vampyr.

    Jag får bara crushar i tecknade figurer så jag är nog ännu sorgligare... :P

    SvaraRadera