torsdag 12 april 2012

Allt jag säger är sant

Allt jag säger är sant
Skriven av Lisa Bjärbo

Jag är Alicia. Sexton, snart sjutton, med kolsyra i venerna och håret på svaj. Kanske inte riktigt självlysande, men det är fan på gränsen.


Älskar omslaget så otroligt mycket!
Så beskriver huvudpersonen Alicia sig själv, och jag tycker att det är en perfekt beskrivning. Inte bara på henne, utan på stilen i hela boken.
     Själva handlingen är ganska så enkel, Alicia är trött på gymnasiet och bestämmer sig för att hoppa av för att uträtta stordåd. Hon skaffar sig jobb på ett kafé, och flyttar in hos sin mormor efter ett bråk med sina föräldrar. Hon verkar klara det mesta egentligen Hon är "Sexton år och i det närmaste elektrisk".


Efter att ha läst Lisa Bjärbos tidigare bok Det är så logiskt alla fattar utom du, så visste jag inte riktigt vad jag hade att vänta i den här boken. Den förra var ju okej, men inte så mycket mer. Sedan läste jag massor av hyllningar till den här boken, och efter att ha läst beskrivningen av Alicia som jag lade in där uppe så bestämde jag mig för att den här boken måste vara bättre. Jag hade rätt, och var fast redan efter första sidan.

Det är något med språket. Lisa Bjärbo har verkligen ett eget sätt att skriva - sakligt, enkelt och sådär härligt sarkastiskt. Bara Alicias beskrivning av sig själv är ju helt underbar, och dessutom så säger beskrivningen otroligt mycket! Jag ser verkligen hur Alicia är som person när jag läser det.

Juste ja! Alicia måste jag också ta upp - hon är fett cool! Bryr sig inte om vad andra säger och tycker, utan kör sitt eget race och antar att de andra viker sig och gör som hon vill. Sån trevlig omväxling från alla blyga och omänskligt sympatiska huvudpersoner jag annars läser om. Hade jag träffat henne i verkligheten hade jag nog blivit rätt irriterad på henne, men nu läser jag istället ur hennes perspektiv och det blir hur kul som helst! Allting är liksom självklart för henne, och hennes förvåning över att andra människor kan ha andra åsikter fick mig att tvingas hålla tillbaka värsta gapskrattet på tåget. Men jag satt och småskrattade hela tiden, så de som satt i närheten undrade nog ändå.

Handlingen lade jag inte så mycket vikt på, utan det handlade mer om Alicia, hennes relationer till de i hennes närhet, och språket såklart. Det var de sakerna jag fastnade för. Handlingen var bara något som behövdes för att kunna skapa alla dessa saker, vilket är skönt. Hade handlingen tagit en större del av boken så hade det blivit för mycket, och jag hade inte kunnat uppskatta Alicia och alla små underbara detaljer lika mycket.

Sedan måste jag bara säga att jag älskar de korta beskrivningarna av Alicias kläder och hur det såg ut i kafét. Jag blev kär, och ville både handla nya kläder och hitta ett lika mysigt kafé.

Sammanfattning: Härlig, rolig och fin bok (både inuti och omslag) som bör läsas. Inte bara av dig, utan alla dina kompisar!

PS. Kan också berätta att jag idag var på en sorts bokfika med Lisa Bjärbo och fem andra tjejer som läst boken idag. Det blev lite frågor, lite snack och diskussioner. Jättekul var det, och av någon anledning så tycker jag alltid ännu mer om boken när jag har träffat författaren. Kul att få höra lite bakgrund till boken och liknande också!


Titel: Allt jag säger är sant
Författare: Lisa Bjärbo
Förlag: Rabén & Sjögren
Utgivningsår: 2012
Sidor: 233

1 kommentar:

  1. Det var väldigt trevligt igår! Och jag håller med dig; man börjar alltid gilla boken mer när man träffar författaren och får höra historien bakom och så. Hoppas vi ses på någon bokgrej igen snart!

    SvaraRadera