tisdag 14 juni 2011

Harry Potter and the Philosopher's Stone

Harry Potter and the Philosopher's Stone
J.K Rowling

Okej, jag antar att det är otroligt få människor som inte vet vad Harry Potter handlar om, men om någon av dessa råkar titta in här så skriver jag lite kort för dem.

Harrys föräldrar är döda, och sedan ett års ålder har han bott hos hans elaka moster och morbror och deras gräsliga son Dudley. Han bor i ett skrymsle under trappan och har aldrig fått en ordentlig födelsedagspresent i hela sitt liv. Men så på hans 11-årsdag får han veta något som kommer att förändra hans liv. Han är en trollkarl. För att utbilda sig inom trollkonsten får han gå i världens bästa skola för häxkonst och trolldom - Hogwarts. Och  för första gången i sitt liv känner han sig som hemma.


Det är inte första gången jag läser den här. Inte andra eller tredje heller. Jag har faktiskt ingen aning om hur många gånger jag har läst den. Men det här är den första gången jag läser den på originalspråk. Och ska jag vara helt ärlig så märkte jag inte en så stor skillnad mellan originalet och den svenska översättningen, vilket ju är något otroligt bra eftersom det visar vilken bra översättning det är! Att jag från första början ville läsa den på engelska var att jag ville läsa alla olika namn som de egentligen är, tex Whomping Willow istället för Piskandepilträdet.

En sak jag var lite nervös över innan jag började läsa var om den fortfarande skulle vara lika bra. Jag har ju sett och älskat Starkids parodier tusen gånger om, och var lite rädd att de skulle ha ersatt det riktiga Harry Potter. Men det behövde jag inte oroa mig för. De känns som helt olika saker, och när jag började läsa så tänkte jag inte alls på A Very Potter Sequel.

Så jag kan bara konstatera att Harry Potter är lika totally awesome som de alltid har varit. Dags att börja på tvåan nu då.


Titel: Harry Potter and the Philosopher's Stone
Författare: J.K Rowling
Språk: Engelska
Förlag: Bloomsbury
Utgivningsår: 1997
Sidor: 223

PS. Kunde inte låta bli att lägga till etiketten "klassiker" till boken, för det är ju precis vad den är nu, yeeey.

2 kommentarer:

  1. HP översättningarna är faktiskt fruktansvärt bra. En av de bästa jag läst. Men det är ändå lite roligare på engelska. Jag tycker inte om att de översätter namn och liknande så det är kul att läsa de i original. Och alla boknamn är jätteroliga.

    Totally Awesome.

    SvaraRadera
  2. SV: Jag märkte inte det förrän du sa det, men nu när jag kollar så liknar ju hon faktiskt Quinn :D

    SvaraRadera