söndag 26 september 2010

Hunger

Hunger
Skriven av Michael Grant
Andra delen i serien Gone

Läs inte detta om du inte läst Övergivna! Spoilervarning!

Allt har börjat lunga sig i Perdido Beach. Det är tre månader sedan alla över femton år försvann och Sam har blivit vald till borgmästare i Zonen. Men maten börjar ta slut och ungdomarna svälter. Och när människor blir tillräckligt hungriga är de i stånd att göra nästan vad som helst för att överleva...
Samtidigt får Sam höra att Caine, som hållit sig undan sedan deras strid, vill åt kraftverket. Men vad skulle Caine ha att göra i ett kärnkraftverk?
I stadenväxer klyftorna mellan de barn med krafter och de utan. De normala är rädda att de barnen med krafter - missfostren, ska bli allt för mäktiga. Så Zil och hans kompisar startar ett gäng, Människofronten. De ska göra sig av med missfostren och själva härska över Zonen.

Och långt inne i grottan finns Mörkret. Och det är hungrigt...


Den här boken var precis som ett slut i en vanlig bok. Där allt drar ihop sig och blir sådär olidligt spännande att man inte kan släppa blicken från texten. Precis så var hela den här boken. Spännande rakt igenom. Vilket är bra, oftast. Grejen är att det blev lite för mycket spänning. Jag fick inte riktigt något andrum mellan alla händelser och hann inte reflektera över händelseförloppet. Men jag tycker ändå om den och trots att den inte är riktigt lika bra som Övergivna så är den rysligt bra.

Skulle jag beskriva den här boken med bara ett ord så skulle jag säga grymhet, eller kanske ondska. För det är precis vad den här boken handlar om. Hur långt människor faktiskt kan gå för att överleva. Och hur de reagerar när de är rädda. Jag kan inte låta bli att jämföra det med förr i tiden när man anklagade kvinnor för att vara häxor och brände dem på bål. Då var de också rädda. Rädda för något de inte förstod, som var övermäktigt.

En sak jag har märkt är att jag inte gillar käraktärerna i den här boken. Alla går mig på nerverna och jag ibland vill bara dra mig i håret och skrika åt dom att sluta vara så korkade. Den enda jag verkligen tycker om är Edilio. Han är lugn och stadig genom hela boken. Man vet vart man har honom och han är inte fullt så idiotisk som andra i Zonen.

Precis som i förra boken så börjar varje kapitel med en nedräkning. Men till skillnad från förra boken så får man inte veta vad det är som räknas ner, vilket fick mig att fortsätta läsa av nyfikenheten. Det är mycket det som den här boken går ut på. Att få veta en tillräckligt stor del av något så att man blir nyfiket och måste läsa vidare för att få reda på det. Nea like!

Jag kan inte låta bli att jämföra Hunger med The Tribe och X-Men. Precis som i The Tribe så har alla vuxna försvunnit och de övergivna ungdomarna kämpar för att överleva. Och precis som i X-Men får vissa människor superkrafter och det blir lite människor VS mutanter. Som tur är älskar jag båda sakerna och blandningen är underbar!

Ett tips till.. ja, alla!

fredag 24 september 2010

Mockingjay

Äntligen en ledig kväll! Tar en paus från min (oväntat trista) SO-uppsats och skriver om lilla Mockingjay.

Mockingjay
Skriven av Suzanne Collins
Tredje och sista delen i serien The Hunger Games. Hungerspelen på svenska.

Eftersom det är väldigt många som inte har läst den här boken än så tror jag faktiskt att jag hoppar över att skriva vad boken handlar om. Vill ju inte förstöra för de som just ska börja på serien. Men kort om vad Hungerspelen är:

Hungerspelen är en tävling som utspelar sig i en rå och cynisk framtid där majoriteten av bofolkningen lever i fattigdom och hunger. De få rika människorna bor i Huvudstaden. För att underhålla de välbergade människorna anordnas varje år en tävling, Hungerspelen. Där lottas två ungdomar ut från de tolv olika distrikt runt om Huvudstaden till att vara med. De släpps ut på en arena där de sedan är tvingade att döda varandra. Allt direktsänds. Den som överlever vinner.

Mockingjay var väldigt annorlunda jämfört med de två tidigare böckerna. Den var inte lika snabb och spännande. Istället får man följa Katniss och hennes samvete. Hennes tuffa val och personer i omgivningen. Jag måste säga att jag blev lite besviken. Jag kände inte som i de tidigare böckerna ett stort behöv av att läsa vidare utan att hjärnan sprack av nyfikenhet. Istället behövde jag ibland lägga ifrån mig boken och göra något annat en stund. Det kan ha påverkat lite att jag läste på engelska, eftersom det blev väldigt svårt att förstå ibland när det gick väldigt fort. Ett tag blev jag så förvirrad att jag inte hade en aning om vad som hände och allt snurrade omkring i huvudet.
Slutet tyckte jag dock om, även fast jag inte är så förtjust i epiloger. Det var typ det slutet jag ville ha.

På det hela taget var boken rätt så bra, men inte alls i samma klass som Hungerspelen och Fatta Eld. När den kommer ut på svenska kommer jag nog inte kunna låta bli att läsa den då också. Men jag vill ge den ett plus för det fina språket!

tisdag 21 september 2010

Tack, Tack, Tack

Jag är så glad! Idag när jag loggade in på datorn så jag att jag hade fått en kommentar. Redan där var jag glad eftersom jag älskar kommentarer. När jag sedan läste att Amelie har gett mig en Beauiful Blogger blev jag typ fjuppelt så glad (om man kan säga fjuppelt)! Tusen tack Amelie!

Så, när man har fått en sån fin award ska man göra följande:
*Kopiera in awardbilden i sin blogg för att visa att man har fått den.
*Tacka och länka till den som nominerade en.
*Nominera sju andra bloggare och länka till dem.
*Berätta sju saker om sig själv


Här är de bloggare som jag vill ge denna award till:

Amelie - Jag vet faktiskt inte om man får skicka tillbaka en award, men jag tycker verkligen att Amelie förtjänar den. Hon tipsar mig alltid om nya spännande böcker och skriver riktigt bra recensioner som jag älskar att läsa!

DJ:s böcker - En riktigt bra bokblogg som har nästan precis samma boksmak som mig, i alla fall när det gäller fantasy. Roligt att få läsa om författaren i varje recension också!

Adde's bokblogg - Jag älskar att läsa om alla omläsningar av Harry Potter och alla andra böcker. Rolig blogg med fin design.

Hannas Boktips - Alltid lika intressant att läsa om allt från möten med BOKarna till en recension på någon bok jag blir sugen att läsa.

Addikoko - Bra blogg som ständigt uppdaterar med kuliga recensioner och som och har ganska lik boksmak som jag själv.

Alice's och Lyra's Bokhylla - En snygg och välskriven blogg som får läslusten att krypa i mig när jag läser om alla spännande fantasyböcker. Längtar alltid till nästa inlägg!

Sofies Bokblogg - En blogg med så otroligt cool design! Och förutom designen också väldigt bra bokrecensioner. Jag älskar att du skriver första meningen i boken. Riktigt kul!

Sådär ja. Sju bloggar, alla bokbloggar, som jag tycker är väldigt bra. Jag är rätt säker på att många redan fått awarden, men det gör nog inte så mycket med två.

Nu ska jag skriva sju saker om mig själv:

*Jag går på simhopp och innebandy och tycker att det är jättekul.
*Jag har läst Harry Potter och Fenixordern åtta gånger.
*Pitepalt är det bästa jag vet!
*Jag är så beroende man kan bli av ett tv-program kallat The Tribe.
*Jag har alltid minst tre Lypsyl med mig vart jag än går i fall att jag skulle tappa ett och det andra skulle ta slut.
*Jag byter favoritband/artist hela tiden men just nu är det Smashing Pumpkins och The Pretty Reckless som är mest spelade på min spotifylista.
*Min familj älskar att vara på semester och i hela mitt fjortonåriga liv har jag varit i 23 olika länder.

Det var det. Tack ännu en gång för den fina awarden Amelie!


På läsfronten går det bra. Har läst ut Mockingjay, recension kommer någon gång då jag inte har en hög med läxor på skrivbordet. Just nu håller jag på med Hunger av Michael Grant som hittils verkar precis lika spännande som den förra.

Hejdå!

fredag 17 september 2010

Flykten från Berganien

Flykten från Berganien
Skriven av Eva Ibbotson



Tally är en liten tjej som bor med sin pappa i London i början av andra världskriget. Hennes pappa jobbar som läkare, men är alldeles för snäll mot sina patienter och tar för lite betalt. Därför har de inte så mycket pengar. Så när Tally erbjuds ett stipendium på en internatskola ute i landsbygden ser hennes pappa en chans att ge sin dotter en bra utbildning, och få bort henne från kriget. Motvilligt åker Tally iväg, men redan på tåget inser hon att skolan hon ska börja på, Delderton, inte är riktigt som andra skolor. De behöver inte ha skoluniform, de tilltalar lärarna med förnamn och tillåts göra ungefär vad de vill.

Efter bara några dagar stormtrivs Tally och får massor av nya vänner: Julia, vars mamma är en känd skådespelerska som aldrig har tid med sin dotter. Kit, som bara vill komma till en helt vanlig internatskola där man måste ha slips och har kricketturneringar. Magda, hon som tar hand om barnen men lagar hemsk choklad eftersom hon aldrig kan sluta tänka på filosofen hon skriver en biografi om. Men mest spännande får Tally när hon träffar biologiläraren, Matteo. På hans lektioner vet man aldrig vad som väntas.

När Tally och några andra av barnen får höra om en folkdanstävling i det lilla landet Berganien blir de genast sugna och börjar öva in en liten dans. Men när de kommer till Berganien blir det inte riktigt som väntat. Kungen, som gjort hårt motstånd mot nazisterna blir skjuten och Karil, kungens son, är i stor fara. Tally och barnen från Delderton bestämmer sig för att rädda prinsen och ta med honom hem till England. Men de som vill åt Karil ger sig inte i första taget...


Vilken rolig bok! Handlingen tycker jag var rätt tråkig och ointressant. Det som gjorde boken så underbar var alla udda karaktärer. Magda, Clemmy, Matteo, Kit, och lilla Pom-Pom. Alla var så konstiga och annorlunda. Min absoluta favorit är Magda. Hennes evinnerliga prat om Schopenhauer fick mig att flera gånger briska ut i gapskratt.
Men det jag tyckte var absolut bäst med boken var Delderton. Jag vill också gå på den skolan! Jag vill försöka låtsas att jag är en gaffel, bli väckt klockan 4 på morgonen för att kolla på uttrar och få äcklig choklad med skinn på.

En rolig och mysig bok som jag rekommenderar! Kanske främst till barn i 10-12 år, men till andra också. Som jag själv. :)

måndag 13 september 2010

Airhead

Airhead
Skriven av Meg Cabot



Jag började läsa den här boken igår kväll när jag behövde en paus från Mockingjay. Det slutade med att jag läste ut den utan ha rest mig ur fåtöljen en endaste gång. Så bra var den!

Em Watts är lite udda. Hon umgås inte med andra tjejer, bara med sin bästa kompis Christopher. De är båda galna i datorspel och emot de "levande döda" i skolan - de personer som inte har någon personlighet och alltid ska vara likadana som någon annan. Men i hemlighet vill Em vara lite mer än kompis med Christopher.
När Em blir tvingad att följa med sin lillasyster Frida till en invigning av ett nytt shoppingcenter i staden händer något. Nikki Howard är där! Enligt Frida är hon den hetaste supermodellen som är på nästan alla tidningsomslag. Em, som är feminist, klär sig i jeans och munkjacka och hatar att sminka sig blir föga imponerad. Men när Frida går fram och frågar om en autograf ser Em något. Någon är på väg att skjuta ner tvskärmen i taket som råkar hänga precis ovanför Nikki, och Frida!Em kastar sig fram och knuffar undan Frida precis innan skärmen faller. Men även om den inte hamnar på Frida så hamnar den på Em...
När hon vaknar upp på sjukhuset känns något annorlunda. Hon tittar på sig själv och blir chockad. Det är inte Ems kropp hon ser, det är Nikki Howards!

Vilken bok! Den var så rolig och annorlunda. Som jag redan skrivit var den omöjlig att lägga ifrån sig. Allt blev så skruvat och det var omöjligt att inte skratta... och gråta. För sorglig var den också. Precis som de flesta andra Cabot-böcker blev den väldigt förutsägbar, men det är helt okej. När jag var färdig med den ville jag bara ha mer. Ett måste för alla Cabotfans!

torsdag 9 september 2010

Sprickor och honungslim

Sprickor och honungslim
Skriven av Linzi Glass



Emily lever i ett stort hus i Sydamerika, Johannesburg i mitten av 60-talet. I huset bor också hennes syster Sarah, hennes föräldrar, hushållerskan Lottie och gårdsvaktaren Buza. Hennes föräldrar bråkar nästan jämt och Emilys enda kompisar är Buza och Sarah. Men så kommer en kringresande zigenarfamilj som får tillåtelse att bo på Emilys föräldrars stora gård i deras husvagn. Och för en tid slutar föräldrarna bråka. Familjen har två söner, och en av dem blir Emilys första riktiga kompis.
Men så händer något och helt plötsligt förändras allt.

Trots att den här boken var riktigt mörk och hemsk kunde jag inte låta bli att le när jag läste den. Den var någon sorts mysig stämning över den som fick mig att bli glad. Men ibland var det riktigt sorgligt och en gång blev jag riktigt arg och fick lust att riva sönder boken. Den utspelade sig i mitten av 60-talet, då svarta diskriminerades och ansågs inte vara lika mycke värda som andra människor. Jag blir bara så förbannad! Att man på grund av sin hudfärg ska dömas på olika sätt. Det är verkligen ett viktigt ämne och jag är glad att det togs upp.
En sak som jag nästan tycker var det bästa i hela boken var alla historier Buza berättade för Emily. Det var verkligen underbara historier och jag hade gärna läst en hel bok med sådana historier.
Jag gillade verkligen den här boken och blir riktigt sugen på att läsa mer av den här författaren!

måndag 6 september 2010

Hejdå! Ses efter Mockingjay

Nu har Det kommit. Paketet med stort D. Paketet innehållande sju stycken (förhoppningsvis) bra böcker. Men nu hinner jag inte skriva mer. Mockingjay väntar.

torsdag 2 september 2010

Under lysande måne

Under lysande måne
Skriven av Lian Hearn
Den tredje delen av fem i Sagan om klanen Otori



Kaede och Takeo har just gift sig och deras kärlek är starkare än någonsin. Men de har trotsat Arai, ledaren av de tre rikena. Han är efter dem, men de är fast bestämda att ta över marken som de rättmatigt ärvt. Men med släktets lönnmördare bakom varje gathörn och en mäktig krigsherre som är fast besluten att hämnas blir inget som de hoppats på.

I en värld av män måste Kaede kämpa och visa sig stark, annars blir hon direkt nertrampad.

Takeo måste visa att han kan styra en ett land och att han inte tillber den "förbjudna" guden. För tillber man "de gömdas gud" är det enda straffet döden.

Hur ska deras kärlek överleva?



Det känns som att alla böcker jag läst den senaste tiden har varit "helt okej". Men det är konstigt nog så. Jag hade väldigt svårt att fastna i den här boken och alla konstiga namn gör att jag ofta inte vet vem som pratar och vart de är. Men jag älskar verkligen språket! Det är helt underbart, med många detaljrika beskrivningar och oväntade ordval. Ibland kunde jag sitta och läsa samma mening om och om igen, så facinerad av orden.

En sak jag gillade men samtidigt tyckte var lite obehaglig var alla väldigt välbeskrivna krigsscener. Ibland blev det lite för mycket, men samtidigt blir det en del av boken.


Det var väldigt intressant att läsa om hur det var för kvinnorna på den tiden. Jag vet inte riktigt när den ska utspelas, men man förstår att det var för länge sedan. Kvinnorna då hade nästan inget att säga och betraktades ofta som ägodelar. Dock fanns det endel tjejer med girlpower som krigade och ägde ut många män. Det tycker ja var lite kul eftersom i andra liknande böcker är det bara män som krigar.


På det hela taget var boken som jag skrev i början "helt okej". Lite väl långtråkig ibland men en välskriven och intressant handling. Jämfört med de tidigare böckerna tycker jag fortfarande att den första var bäst, men den här var bättre än tvåan.